Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Stockholm ska vara en stad som kombinerar hög tillväxt, goda livsmiljöer och minimerad miljöpåverkan. Stockholms stad ska gå före i klimatarbetet och vara ledare i den globala omställningen. Stadens klimatbudget tar avstamp i stadens mål om fossilfrihet och klimatpositivitet till år 2040. Klimatförändringar innebär mer frekvent extremväder och staden ska planeras för att bli mer motståndskraftig mot hetta, torka och översvämningar.

Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis under 2022 med anledning av nedan. För elva av 23 av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, fyra uppnås delvis och sju uppnås ej. Av nämnderna bedömer 26 av 29 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt, tre att målet uppnås delvis och ett att målet ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås delvis av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolagsstyrelser har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner.

Stadens klimatbudget – ett verktyg för minskade utsläpp

Stadens klimatbudget till 2023 utgörs av utsläppsbeting för utpekade nämnder och bolagsstyrelser. Betingen uttrycks som minskning av växthusgaser (ton CO₂ per år) för perioden 2020– 2023. Av de sjutton nämnder och bolagsstyrelser som har beting bedömer tretton att betinget kan nås, tre att det nås delvis och en att det inte kan nås till 2023. Stadens totala beting är att minska de årliga utsläppen med 454 000 ton CO2 till 2023.

Stadens totala beting är att minska de årliga utsläppen med 454 000 ton CO2 till 2023.

Under året har stadens arbete med åtgärder fortsatt med bland annat utfasning av oljepannor, energieffektiviseringar och ökade krav i samband med upphandling av transporter och entreprenader. Under året har även särskilda åtgärder för att minska stadens elförbrukning genomförts. Utbyggnaden av laddinfrastruktur har accelererat i likhet med antalet sålda eldrivna bilar. Flera av stadens åtgärder har som syfte att leda till minskad biltrafik, vilket har uppnåtts under året.

Nämnd/bolag	Beting till 2023 (ton CO₂)	Preliminär målbedömning*
AB Stockholmshem	2 300	Helt
AB Svenska Bostäder	2 600	Delvis
Exploateringsnämnden	16 500	Helt
Fastighetsnämnden	829	Helt
Familjebostäder AB	1 800	Helt
Idrottsnämnden	300	Helt
Kommunstyrelsen	221 400	Delvis
Kyrkogårdsnämnden	31	Helt
Micasa Fastigheter i Stockholm AB	1 315	Helt
Miljö- och hälsoskyddsnämnden	48 372	Helt
Servicenämnden	4 000	Ej
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB)	2 327	Helt
Stadsbyggnadsnämnden	3 000	Helt
Stockholm Vatten och Avfall AB	13 126	Helt
Stockholms Hamn AB	8 000	Helt
Stockholms Stadshus AB	118 100	Helt
Trafiknämnden	10 000	Delvis

* Uppföljningen av klimatbudgeten är preliminär. I samband med uppföljningen av miljöprogrammet för 2022 kommer klimatbudgeten att följas upp slutgiltigt.

Stockholm i framkant i EU:s omställning

Staden kan inte uppnå de högt ställda miljö- och klimatmålen själv utan arbetet behöver ske i nära samverkan med omvärlden och genom teknikutveckling. I slutet av april meddelade EU-kommissionen att staden har valts ut som en av 100 städer i missionen om klimatneutrala och smarta städer år 2030. Arbete pågår för att Stockholms stad i början av 2023 ska teckna ett europeiskt klimatkontrakt som kan ge staden utökat finansiellt och metodmässigt stöd för att snabba på klimatomställningen.

En grönare och mer resilient stad

Staden har under året fortsatt att arbeta för ökad biologisk mångfald och anpassning till ett klimat i förändring. Det strategiska arbetet för att upprätthålla funktioner och samband i stadens gröna och blå infrastruktur stärks genom stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk mångfald. Fyra åtgärdsförslag har beslutats under året och det sista är uppe för beslut under våren 2023.

Inom ramen för fjärde etappen av Grönare Stockholm är fokus att stärka den biologiska mångfalden, gröna samband samt skyfallshantering.

Stadens skyfallsmodell beaktas i stadsplaneringen och åtgärder genomförs i planprocessen för att hantera översvämningsrisker. Under året har arbete pågått med att beskriva och konkretisera samhällsviktig verksamhet vid skyfall och att genomföra fördjupade risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för skyfall inom utpekade riskområden. Staden har även genomfört en värmeutredning för hela kommunen som visar vilka platser som blir som varmast samt analyserat sårbara gruppers tillgång till svala områden.

Staden har även genomför en värmeutredning för hela kommunen som visar vilka platser som blir som varmast samt analyserat sårbara gruppers tillgång till svara områden.

Ren luft och friskt vatten

Arbetet för att förbättra luftkvaliteten avseende partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO₂) fortsätter. Mätningarna av både kvävedioxid och PM10 har under de senaste åren visat på en nedåtgående trend och Stockholm når de lagstadgade miljökvalitetsnormerna. Staden strävar även efter att klara det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft och följer och utvärderar därför ytterligare åtgärder. Luftkvalitetsindikatorn Timmedelvärde för kvävedioxider i luft som är baserad på miljökvalitetsmålet Frisk Luft överskrids på Valhallavägen. För att minska partiklarna fortsätter staden arbetet med dammbindning av gator och trafikleder, tidig vårstädning av gator, städning med ny teknik och optimerad halkbekämpning.

Att uppnå miljöprogrammets mål Förbättrad vattenkvalitet i stadens sjöar, vattendrag och kustvatten är en utmaning i en urban miljö. Arbetet med att senast år 2027 nå god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv för stadens samtliga vattenförekomster drivs vidare. För att nå årsmålen behövs fler fysiska åtgärder. Lokala åtgärdsprogram för respektive vattenförekomst är centrala för att uppnå god vattenstatus och under perioden har sju åtgärdsprogram beslutats. I Drevviken har fosforfällning genomförts för att minska fosforhalterna och övergödningen.

Stockholm Vatten och Avfall AB har under året påbörjat arbetet med tre åtgärder från de lokala åtgärdsprogrammen för god vattenstatus. Åtgärderna avser dagvattendammar varav två, Bäverdalen (Rågsved) och Farstakrossen, ligger i Stockholms stad.

50 år sedan världens första miljökonferens

I juni var Stockholm värdstad för en FN-konferens, Stockholm+50, som uppmärksammade att det var 50 år sedan som världssamfundet höll sin första miljökonferens, just i Stockholm. Ett flertal aktiviteter arrangerades i samband med FN-konferensen, bland annat Cities Stockholm+50 High Level Forum på fokus på konsumtionsbaserade utsläpp och det publika evenemanget Gröna plattan på Sergels Torg.

Indikatorer

Utsläpp per invånare (ton CO₂e per invånare)

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
1,7 ton CO₂e/inv	1,6 ton CO₂e/inv	Helt

Kommentar: Utfallet avser 2021.

Utsläpp från Stockholms stads tjänsteresor med flyg

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
1020 ton CO₂	458 ton CO₂	Helt

Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
1,7 kg CO₂e per kg livsmedel	1,9 kg CO₂ per kg livsmedel	Delvis

Kommentar: Samtliga stadsdelsnämnder når det uppsatta årsmålet. Utbildningsnämnden, som har stor påverkan på totalvärdet, når inte målet.

El- och värmeproduktion baserat på solenergi

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
5320 MWh	5932 MWh	Helt

Totalt köpt energi i stadens verksamheter

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
1945 GWh	1782 GWh	Helt

Kommentar: SMHI har infört en ny normalårskorrigering som påverkar både utfall och basår. Med den nya normalårskorrigeringen blir årsmålet 1892 GWh.

Relativ energieffektivisering i stadens verksamheter

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
4 % effektivisering jämfört med 2018	9,2 %	Helt

Kommentar: För de fastighetsförvaltande nämnder och bolag som har mål i kWh/m2 är utfallet 9,2 procent. Samtliga nämnder och bolag uppnår målet utom Stockholm Globe Arena Fastigheter, AB Svenska Bostäder och Stockholm Vatten och Avfall AB.

Plast till energiåtervinning

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
17 kg/inv och år	–	–

Kommentar: Plockanalyser genomförs vartannat år. 2022 års resultat är ännu inte tillgängligt utan redovisas i tertialrapport 1.

Andel farligt avfall i soppåsen

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
0,10 %	0,10 %	Helt

Andel matavfall till biologisk behandling

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
65 %	30,8 %	Ej

Kommentar: Den insamlade mängden matavfall har ökat under året. Ökad måluppfyllelse förväntas genom den obligatoriska matavfallsinsamling som införs i år samt när sorteringsanlänningen i Högdalen tas i bruk 2024.

Andel hämtställen med matavfallsinsamling av hämtställen med möjlighet till matavfallsinsamling

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
90 %	–	Delvis

Kommentar: Indikatorn går inte att summera men bedöms uppnås delvis.

Andel inköpta ekologiska måltider och livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta måltider och livsmedel

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
65 %	47,5 %	Ej

Kommentar: Det skedde en liten ökning mellan 2021 och 2022 men staden är fortfarande en bit ifrån att nå målet.

Andel inköpt kött och fågel med krav på djurskydd och restriktiv antibiotikaanvändning i nivå med svensk lagstiftning, i kronor av totala värdet inköpt kött och fågel

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
76 %	79 %	Helt

Antal av 14 utvalda ämnen som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
14 st	14 st	Helt

Andel enskilda exploateringsprojekt där ekologiska kompensationsåtgärder genomförs vid ianspråktagande av mark i oråden med ekologiska värden

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
90 %	67 %	Ej

Kommentar: 2022 var sex slutredovisade projekt aktuella som ianspråktagit mark med ekologiska värden varav fyra projekt genomfört någon form av ekologisk kompensation.

Andel årliga markanvisningar på stadens mark där grönytefaktor för kvartersmark är ett krav

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
100 %	100 %	Helt

Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för ekologisk status

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
40 %	14 %	Ej

Kommentar: För att nå miljökvalitetsnormerna behöver åtgärdstakten öka. Förbättrad vattenkvalitet förväntas uppnås långsamt eftersom effekten av genomförda åtgärder sker gradvis.

Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för kemisk status

Årsmål	Utfall totalt	Måluppfyllelse
40 %	10 %	Ej