Kommunfullmäktiges inriktnings- och verksamhetsområdesmål

Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt och en utvärdering av om den kommunala koncernens utveckling och arbete uppfyller kraven för en god ekonomisk hushållning ska göras årligen. Kommunfullmäktige har beslutat att stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning utgörs av kommunfullmäktiges mål, indikatorer samt ett flertal dokument i kommunfullmäktiges budget, bland andra Regler för ekonomisk förvaltning samt Stockholms stads investeringsstrategi. Stadens konjunkturärende utgör därutöver underlag för den långsiktiga planeringen.

Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål som utgör ramen för stadens styrning och tolv verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheterna. Måluppfyllelsen för året bedöms i stadens årsredovisning. Bedömningen av måluppfyllelse grundas på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter, huruvida nämnder och bolagsstyrelser uppfyllt sina egna mål och indikatorer samt i vilken utsträckning de genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. I bedömningen av måluppfyllelse inkluderas även övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet.

Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål och tolv verksamhetsområdesmål.

Bedömning görs om respektive mål har uppfyllts helt, delvis eller ej. Målbedömningen ska ses som en bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det aktuella målet uppnåtts under året. Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll. Vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå delvis åt rätt håll. Vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen huvudsakligen gå åt fel håll. För utförligare information om målbedömningarna se avsnittet Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål, nedan.

Utifrån ovan har en bedömning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål gjorts. Uppföljningen visar att två inriktningsmål bedöms uppfyllas delvis och ett helt samt att stadens verksamheter behöver fortsätta anpassa och växla upp arbetet för en fortsatt positiv utveckling. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2022 utifrån nämnders och bolagsstyrelsers rapportering.

Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2022 utifrån nämnders och bolagsstyrelsers rapportering.

Målbedömningen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och tillhörande mål för verksamhetsområdet redovisas i tabellen nedan.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål / verksamhetsområdesmål	Kommun- koncernens måluppfyllelse
En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla	Delvis
I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och svenskkunskaper är kort	Helt
Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i	Delvis
I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige	Delvis
I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet	Helt
I Stockholm har äldre en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande.	Delvis
En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt	Delvis
Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv	Helt
Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov	Ej
Stockholms infrastruktur främjar effektiva och hållbara transporter samt god framkomlighet	Helt
Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark besöksnäring	Delvis
Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö	Delvis
En ekonomisk hållbar och innovativ storstad för framtiden	Helt
Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser	Helt
Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna	Helt

Finansiella mål för staden

Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam ekonomisk utveckling över tid. Staden uppfyller tre av sex finansiella mål 2022. Det finansiella målet för stadens ekonomiska resultat redovisas under avsnittet Balanskravsresultat, nedan.

Balanskravsresultat

Samtliga finansiella mål uppfylls 2022

Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Stadens nettokostnader i ett långsiktigt perspektiv får inte vara större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kortsiktigt kan finansnettot användas för att finansiera verksamhetens nettokostnader. År 2022 utgör verksamhetens nettokostnader 97 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Inklusive finansnettot utgör nettokostnaderna 94 procent. Målet är därmed uppfyllt såväl på kort sikt som på lång sikt. Skatteunderlagets positiva utveckling 2022 har påverkat måluppfyllelsen.

Soliditet

Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade av eget kapital. En viktig faktor för måluppfyllelse är därmed nivån på skuldsättningen. Måttet räknas inklusive den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen i linje med blandmodellen. Målet är att soliditeten långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Kortsiktigt kan värdet sjunka till 30 procent. Soliditeten 2022 uppgår till 36 procent och målet är därmed uppfyllt. Måttet har stabilt legat på 35 procent i flera år.

Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna

En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader i form av avskrivningar och ränta. För att bevaka att dessa kostnader inte tar en allt större del av stadens totala nettodriftkostnader har ett mål satts upp att dessa kostnader högst får utgöra 7 procent av stadens nettokostnader. År 2022 uppgår kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna till 8 procent och målet är därmed inte uppfyllt. Att målet inte uppnås beror på rättning avseende ett antal investeringsprojekt som aktiverats och för år 2022 genererat avskrivningskostnader främst hänförliga till tidigare år. Under den senaste femårsperioden har utfallet legat stabilt på 6 procent. Internräntan och ränta på mark var oförändrad.

Budgetföljsamhet

En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten.

För nämnderna görs uppföljningen för driftbudgeten inklusive kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar, budgetjusteringar och resultatöverföringar. Målet för budgetföljsamheten är att den efter och före tekniska justeringar inte får överskrida 100 procent. Nämndernas utfall utgör 100,4 procent av budget och målet är därmed inte uppfyllt. Att målet inte uppnås beror på den rättning som beskrivs i avsnittet ovan.

Prognossäkerheten

Prognossäkerheten visar förmågan att bedöma avvikelser och att vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan årets prognos vid tertialrapport 2 och utfall, med mål om avvikelse på +/- 1 procent. Utfallet 2022 avviker med -1,1 procent från uppsatt prognos och målet är därmed inte uppfyllt. Att målet inte uppnås beror på den rättning som beskrivs i tidigare avsnittet.

Måluppfyllelse 2018-2022

% – avrundat	2022	2021	2020
Nettokostnader/skatteintäkter, utjämning, generella statsbidrag	97	95	96
Soliditet inklusive pensionsskuld	36	35	35
Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna	8	6	6
Nämndernas utfall i procent av budget	100	98	98
Nämndernas utfall i procent av prognos i tertialrapport 2	1	2	2
Årets ekonomiska resultat enligt balanskravet (mnkr)	2 250	1 857	4 865

Måluppfyllelse 2018-2022 (pdf)

Årets resultat för den kommunala koncernen

Resultatet efter skatt och finansiella poster för kommunkoncernen uppgår till 5 147 mnkr (4 224 mnkr), efter att koncerninterna mellanhavanden inklusive utdelning har eliminerats. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, koncernen Stockholms Stadshus AB, kommunalförbund samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Årets resultat efter skatt och finansiella poster för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 2 527 mnkr (2 400 mnkr).

Årets resultat för den kommunala koncernen.

Den kommunala koncernens soliditet

Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen och uppgår till 50 procent (49 procent) inkl. totala pensionsförpliktelser. En långsiktigt stabil soliditet krävs för att säkerställa betalningsförmågan på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden.

Bokslutsdispositioner i den kommunala koncernen

Årets resultat efter finansiella poster för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 2 668 mnkr (2 845 mnkr). I bokslutet för koncernen Stockholms Stadshus AB täcks förluster i vissa dotterbolag med motsvarande koncernbidrag på totalt 683 mnkr (692 mnkr). Utdelningen till staden 2022 uppgick till 1 100 mnkr.

Dispositioner inom koncernen Stockholms Stadshus AB framgår av tabellen nedan. Lämnat aktieägartillskott från staden framgår av not 9.

Dispositioner inom koncernen Stockholms Stadshus AB (pdf)

Kommunala koncernens interna mellanhavande

Nedan tabell visar en sammanställning över interna mellanhavanden och vilka elimineringar som gjorts år 2022, med belopp i
miljoner kronor.

Interna köp som har eliminerats	4 982,7
Intern försäljning som har eliminerats	4 982,7
Interna fordringar, exkl. koncernkontot som har eliminerats	1 942,1
Interna skulder, exkl. koncernkontot som har eliminerats	1 942,1

Årets resultat för staden

Årets resultat uppgår till 2 568 mnkr (2 115 mnkr). Staden har haft högre skatteintäkter än budget. Resultatet har belastats med ökade avsättningar för medfinansiering samt indexuppräkning på de åtaganden som staden har för medfinansiering av infrastruktur. Investeringsutgifter som omförts till drift har också belastat resultatet. Intäkter för realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter ingår med 1 928 mnkr. Totalt underskott från nämnderna uppgår till 253 mnkr, där facknämnderna redovisar ett underskott om 575 mnkr och stadsdelsnämnderna ett överskott om 322 mnkr. Exploateringskontoret står för ett underskott om 1 039 mnkr till följd av rättning avseende ett antal investeringsprojekt som genererat stora avskrivningskostnader främst hänförliga till tidigare år.

Årets resultat för staden.

Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar och därmed minskat behovet av nyupplåning med motsvarande belopp. Stadens investeringar uppgår till 6 060 mnkr. Stadens investeringar har fullt ut kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar samt försäljningar. Egen- finansieringsgraden uppgår till 137 procent (150 procent).

Mnkr	2022	2021	2020
Årets resultat	2 568	2 115	4 953
Avgår reavinster/ förluster	-1 928	-2 031	-2 696
Gjord avsättning	1 325	2 191	242
Avgår utdelning från Stockholms Stadshus AB	-1 100	-1 100	-1 325
Aktieägartillskott	1 000*	700	500
Resultat exklusive reavinster, utdelning och engångskostnad	1 866	1 875	1 674
*Förlusttäckning till Stockholms hamn AB.

Budgetavräkning

En sammanställd budget för den kommunala koncernen upprättas inte.

Totalt redovisar stadsdelsnämnder och facknämnder underskott om 253 mnkr inklusive reglering mot resultatfonder, jämfört med överskott på 1 031 mnkr föregående år. Nämnderna har 2022 fört över 76 mnkr till resultatfonder att jämföra med den överföring som gjordes 2021 på 223 mnkr.

Personalkostnaderna för staden har ökat med 4,9 procent i förhållande till föregående år, en större ökning än 2021 (2,4 procent). Stor del av ökningen beror på rättelse av lönekostnader i investeringsprojekt. Det har lett till att lönekostnader kostnadsförs i större utsträckning vilket gjort att personalkostnader för innevarande år har ökat. Antalet årsarbetare har under året ökat med 559 personer. Samtidigt var pensionskostnader lägre än budgeterat och gav en positiv avvikelse om cirka 700 mnkr.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning avviker totalt 2 000 mnkr från budget. Den positiva avvikelsen beror främst på en högre skatteunderlagstillväxt än beräknat och en positiv slutavräkning.

Den kommunala koncernens investeringar

Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 16 643 mnkr (17 467 mnkr). Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 10 947 mnkr (13 326 mnkr). Bolagskoncernens bruttoinvesteringar består främst av nyproduktion av bostäder, skolor och infrastruktur som hamnar och anläggningar för va-verksamhet.

En närmare lägesredovisning för ett urval av de största projekten som är under genomförande ges i bilaga 8. Urvalet utgår ifrån redovisning från exploateringsnämnden och fastighetsnämnden för kommunfullmäktiges godkännande.

Under 2022 har elva slutredovisningar av projekt över 50 mnkr redovisats till exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls till kommunfullmäktige enligt bilaga 9.

Investeringsredovisning

Stadens investeringar

Stadens investeringsutgifter 2022 uppgår brutto till 6 060 mnkr (5 140 mnkr), en ökning i jämförelse med föregående år. Efter justering för investeringsinkomster om 173 mnkr (179 mnkr) uppgår investeringsutgifterna till 5 887 mnkr (4 962 mnkr), vilket är 1 083 mnkr lägre än budgeterat. I utfallet ingår rättningar kopplade till investeringsutgifter som inte ska ingå i anskaffningsvärdet (se not 1), vilka har minskat stadens totala investeringsutfall 591 mnkr. För mer information om stadens investeringar se avsnittet Investeringsredovisning nedan, under Ekonomisk och finansiell information.

Investeringar under en femårsperiod

	2022	2021	2020
Bruttoinvesteringar per år mdkr	6,1	5,0	7,3
Egenfinansieringsgrad (%)	137	150	109

Investeringar 2018-2022 (pdf)

Målsättningen i stadens investeringsstrategi är att egenfinansieringsgraden på lång sikt ska uppgå till 100 procent, medan den kan avvika enskilda år. Egenfinansieringsgraden 2022 var 137 procent. Beräknat på ett genomsnitt av de senaste fem åren ligger egenfinansieringsgraden på 112 procent.

Finansiell verksamhet

Stockholms stad har en central finansfunktion, internbanken, som hanterar de aggregerade riskerna, säkerställer finansiering av staden och de kommunala bolagen på kort och lång sikt samt hanterar bank och investerarrelationer. En central hantering är kostnadseffektivt och innebär samtidigt en minskad finansiell risk och god intern kontroll. Finanspolicyn för kommunkoncernen anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom vilken internbanken agerar.

Internbankens uppgift är att stödja kärnverksamheten och tillvarata skalfördelar i den finansiella hanteringen. Ett gemensamt koncernkontosystem möjliggör att alla flöden hos nämnder och bolag nettas internt innan externt kapital lånas in via kapitalmarknaden av internbanken.

Internbanken upprättar prognoser över kommunkoncernens samlade kassaflöden med hjälp av inrapportering från bolag och nämnder samt inhämtning av information från interna och externa källor. Detta möjliggör en uppskattning av skuldutvecklingen och behovet av finansiering på kort och lång sikt. Prognoserna är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering.

Upplåning sker primärt via olika marknadsprogram direkt på den finansiella marknaden genom att ge ut certifikat och obligationer. Därutöver sker upplåning hos Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB).

Utestående belopp och förfalloprofil för skuldportföljen anges i tabellen nedan.

Marknadsprogram (miljoner)	Rambelopp, lokal valuta	Nyttjat, lokal valuta	Nyttjat SEK
Kommuncertifikat (KC), SEK	12 000	0	0
Euro commercial paper (ECP), USD	1 500	0	0
Medium term note (MTN), SEK	10 000	0	0
Euro medium term note (EMTN), EUR	8 000	4 668	48 738
Övrig lånefinansiering (miljoner)
Europeiska investeringsbanken (EIB), SEK	16 200	9 700	9 700
Nordiska investeringsbanken (NIB), SEK	6 000	6 000	6 000
Council of Europe Development Bank (CEB), EUR	200	200	2 061

Diagrammet visar lånens förfalloprofil under 10 år framåt. Inom första året förfaller 15,4 procent (23,7 procent) av lånen och förfallen är sedan relativt jämnt fördelade. Under år 7 till 10 finns inga låneförfall.

Extern upplåning för den kommunala koncernen uppgår till motsvarande nominellt belopp om brutto 66 850 mnkr (68 569 mnkr) och netto 65 829 mnkr (67 413 mnkr) per den 31 december 2022.

Stockholms stad har högsta möjliga kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter och utförs av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades den 14 november 2022; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. För investerare innebär detta att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut kapital till Stockholms stad. Detta möjliggör att den kommunala koncernen erhåller förmånliga lånevillkor.

Balanskravsresultat