Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 16 643 mnkr (17 467 mnkr). Bolagskoncernens investeringar respektive stadens investeringar redovisas nedan.

Stadens investeringar

Nämndernas samlade investeringsutgifter uppgår till 7 498 mnkr år 2022. Efter investeringinkomster i projekt om 1 438 mnkr uppgår investeringsutgiften till 6 060 mnkr (5 140 mnkr). Investeringsinkomsterna för offentliga investeringsbidrag och exploateringsbidragen för året uppgår till 173 mnkr (179 mnkr), och inklusive dessa uppgår investeringsutgifterna netto till 5 887 mnkr (4 962 mnkr), totalt 1 083 mnkr lägre än budgeterat. Rättningar av investeringsutgifter som inte ska ingå i anskaffningsvärdet har omförts till drift, vilket påverkar stadens totala utfall gällande investeringar med 591 mnkr. Genomförandegraden för stadens nettoinvesteringar blir därmed 93 procent, jämfört med 135 procent föregående år.

I den länkade tabellen nedan framgår det vilka budgetjusteringar som beviljats, inom investeringsverksamheten, under året fördelat per facknämnder och stadsdelsnämnder. Majoriteten av stadsdelsnämndernas investeringar ligger inom verksamhetsområdet stadsmiljö.

Stadens investeringar (pdf)

Totalt beviljades budgetjusteringar inom investeringsverksamheten för 405,8 mnkr netto under 2022.

Beslut gällande trygghetsinvesteringar tas av kommunstyrelsens trygghetsutskott för samtliga ärenden utom då det gäller om- budgeteringar från föregående år där dessa tas i samband med stadens årsbokslut.

Ombudgeteringar beviljade i bokslutet för 2021 avsåg klimatinvesteringar 54,6 mnkr, trygghetsinvesteringar 21,9 mnkr och 25,4 mnkr övriga investeringar.

I samband med avstämningsärendet för 2022 fördelades 204,9 mnkr. Av dessa avsåg 144 mnkr klimatinvesteringar fördelade till både fack- och stadsdelsnämnder. Övriga investeringar bestod bland annat av lekplatser, maskiner och inventarier samt Stockholm vid vattnet fördelat på stadsdelsnämnderna.

I tertialrapport 1 fördelades 27,8 mnkr och avsåg till största del parklekar som fördelades till fastighetsnämnden. Utöver detta tilldelades nämnderna bland annat medel för maskiner och inventarier samt Stockholm vid vattnet.

Investeringar bruttoutgifter per nämnd

I den länkade tabellen nedan framgår inkomster, utgifter och budgetavvikelse fördelat per nämnd.

Investeringar bruttoutgifter per nämnd (pdf)

Årsutfallet för investeringar är 1 083,4 mnkr lägre än budgeterat. Rättningar till följd av RKRs rekommendationer innebär en jus- tering som påverkar stadens totala resultat gällande investeringar med 591 mnkr. Denna förändring påverkar exploateringsnämn- den, fastighetsnämnden, trafiknämnden och kyrkogårdsnämnden.

Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många fall på tidsförskjutning av investeringsprojekt, vars genomförandetid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens utfall kommer att kunna mätas först i samband med avslut och slutredovisning. Finansiellt innebär en viss förskjutning en lägre belastning innevarande år.

Nedan följer en redogörelse från nämnder med stor investeringsverksamhet.

Nämnder med avvikelser

Exploateringsnämnden

Exploateringsnämnden redovisar 376,2 mnkr lägre nettoutgifter än budget. I utfallet ingår omklassificering av vissa investerings- utgifter till driftkostnader vilket ger minskade utgifter om 508,8 mnkr. Exkluderas omföringen redovisas ett underskott på 132,6 mnkr till följd av högre utgifter som inte fullt ut kompenseras av högre investeringsinkomster. De högre utgifterna och inkomsterna förklaras av högre takt i investeringsverksamheten än planerat. Nämnden prognostiserade i tertialrapport 2 en ökad omslutning med 900 mnkr.

Exploateringsinkomsterna, som utgörs av bokförda värden från markförsäljningar i samband med exploatering, uppgick till 84,5 mnkr, och innebär en avvikelse med 115,5 mnkr jämfört med budget. Överskottet inom investeringsbudgeten, exploateringsinkomsterna inräknat, uppgår därmed till 260,7 mnkr. Exkluderas omföringen redovisas ett underskott om 248,1 mnkr.

Trafiknämnden

Trafiknämnden har en positiv avvikelse om 108,1 mnkr vilket främst beror på att flera projekt inom Grönare Stockholm etapp 4 inte hunnit påbörja genomförandefasen samt att nämnden erhållit mer bidragsinkomster än budgeterat. Utöver detta har vissa investeringsutgifter förts om till driftkostnader vilket påverkar överskottet med 46,2 mnkr.

Fastighetsnämnden

Fastighetsnämnden har en positiv avvikelse om 462,5 mnkr vilket främst beror på att projekt försenats alternativt inte blivit av. Till exempel har nämnden förvärvat färre bostadsrätter än planerat och upprustningarna av Eriksdalshallen och Vällingby simhall har försenats. Vidare har tält över fotbollsplaner inte genomförts eftersom lösningen i ett tidigt skede inte bedömdes som ändamålsenlig. Utöver detta har vissa investeringsutgifter förts om till driftkostnader vilket påverkar överskottet med 35,9 mnkr.

Kyrkogårdsnämnden

Kyrkogårdsnämnden har en positiv avvikelse om 44,7 mnkr. Detta beror dels på försening i framtagande av detaljplan för byggande av ceremonibyggnaden på Strandkyrkogården och de nya askgravarna på Skogskyrkogården och Råcksta kistgravar är försenade men förvaltningen räknar med att de kommer kunna färdigställas enligt tidplan under 2023. Utöver detta har vissa investeringsutgifter förts om till driftkostnader vilket påverkar överskottet med 15,3 mnkr.

Medfinansiering

För att kunna genomföra angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken i Stockholm är staden medfinansiär i ett antal stora statliga och regionala infrastrukturprojekt. Utbetalningarna 2022 uppgår till cirka 770 mnkr och avser i huvudsak medfinansiering av utbyggd tunnelbana i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen och bussterminalen vid Slussen. Avseende Stockholmsöverenskommelsen inkluderar utbetalningarna även en tidigareläggning av utbetalningar för att möjliggöra en tidigare projektstart. Detta förskott ska återbetalas när staden fullgjort sitt bostadsåtagande, dock senast 2040. De totala utbetalningarna år 2022 är cirka 700 mnkr lägre än budget för år 2022, främst beroende på förskjutningar inom Tvärbana Norr, bussterminalen vid Slussen och Stockholmsöverenskommelsen till kommande år.

En förutsättning för medfinansiering är att den sker med egna medel. Utbetalningar finansieras ur tidigare avsättningar i bok- slut. Utbetalningar tas mot tidigare avsättningar och kostnadsförs inte. I enlighet med god redovisningssed har aktiverade belopp värderas genom indexuppräkning till det belopp som på balans- dagen förväntas betalas ut i enlighet med avtalet. Beloppen har diskonterats till nuvärde med en diskonteringsränta som motsvara stadens internränta.

Avsättningar avseende Tvärbana Norr och Stockholmsöverenskommelsen har, i samband med årsbokslutet, utökats med hänsyn till förväntad indexreglering.

Under 2022 har staden och regionen tillsammans beslutat om och genomfört en oberoende analys av bussterminalen vid Slussen samt en reviderad bedömning av slutkostnadsprognos för projektet. Enligt den överenskommelse som träffades den 2 juli 2014 avseende finansiering av bussterminallösning vid Slussen mellan Region Stockholm, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun (Dnr E2014-01756) ska fördyringar finansieras med 60 procent av Region Stockholm och 40 procent av staden. (KF 2015-04-20). Analysen som genomförts anger att en rimlig avsättning baseras på en trolig slutkostnad på 5 700 mnkr vilket motiverar att stadens avsättning för bussterminalen vid Slussen utökas med 1 050 mnkr. Avvikelse, jämfört med tidigare prognoser, beror främst på omfattningsförändring, underskattande av projektets komplexitet samt riskutfall.

Pågående genomförandeprojekt

I den länkade tabellen nedan redovisas pågående genomförande projekt inom staden beslutade i kommunfullmäktige.

Nämnder med avvikelser (pdf)

Bolagskoncernens investeringar

Investeringsvolymen uppgår till 10 953 (13 325) mnkr. Investeringsvolymen är fortsatt relativt hög men för år 2022 var ändå nivåerna lägre än tidigare år. Av den totala investeringsvolymen utgör investering i pågående nyanläggningar 99 procent och 1 procent är förvärv av övriga tillgångar.

Bostadsbolagen svarar för nyproduktion av bostäder och genomför upprustningsinsatser i befintliga fastigheter. Bostadsbolagens investeringar i nyproduktion och upprustning uppgick till cirka 4 100 mnkr. Detta är en något lägre nivå än tidigare år, vilket också följer av att målet för bostadsbyggande sänkts i jämförelse med tidigare. Under året har bostadsbolagen påbörjat byggande av 634 nya lägenheter, vilket är i nivå med årsmålet och högre än år 2021 (362).

SISAB:s investeringar år 2022 uppgår till drygt 2 000 mnkr. De enskilt största investeringarna avser en ny skola i Midsommarkransen och det pågående projektet i Vasastan och om- och tillbyggnad av Hästhagsskolan i Farsta.

Stockholm Vatten och Avfalls investeringar uppgår till knappt 4 000 mnkr. Investeringarna är hänförliga till åtgärder i såväl befintligt nät som i exploateringsområden, samt projektet Stockholms framtida avloppsrening.

Pågående genomförandeprojekt

I den länkade tabellen nedan redovisas pågående genomförandeprojekt inom koncernen Stockholms Stadshus AB beslutade i kommunfullmäktige.

Bolagskoncernens investeringar (pdf)

Den kommunala koncernens finansiella ställning

Den kommunala koncernen Stockholms stad hade på balansdagen en extern skuld om 66 850 (68 569) mnkr och en nettoskuld om 65 829 (67 413) mnkr, vilket innebär en minskning under året om 1 719 mnkr respektive 1 584 mnkr. Minskningen beror på en tydlig prioritering av investeringar och att investeringarna i den kommunala koncernen i högre utsträckning finansierats med egna medel istället för lån, där genomförda tillgångsförsäljningar har haft en stor betydelse.

Den kommunala koncernens investeringar påverkar stadens lånebehov enligt bilden nedan.

Tidigare år