Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2022 med anledning av nedan. För tre av fem av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, en uppnås delvis och en uppnås ej. Av nämnderna bedömer 26 av 27 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och en att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolagsstyrelser har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner.

Minskad biltrafik ger god framkomlighet

Staden prioriterar kapacitetsstarka trafikslag, som cykel, gång och buss. Under perioden 2019-2022 har staden investerat 1,5 miljarder kronor i åtgärder som syftar till förbättrad framkomlighet för dessa.

Jämfört med år 2021 har en mängd indikatorer och nyckeltal som är kopplade till framkomligheten i trafiken utvecklats i positiv riktning. Bland annat minskade det totala vägtrafikarbetet och genomsnittshastigheten för bilar ökade i både innerstaden och ytterstaden. Det var fler som cyklade, färre tunga lastbilar som körde i innerstaden, fler bilar som var rätt parkerade och färre parkeringsböter som utfärdades. Sammantaget ger det bilden av att framkomligheten har ökat, vilket bidrar till att åstadkomma ett effektivt och hållbart transportsystem.

Det var fler som cyklade, färre tunga lastbilar som körde i innerstaden, fler bilar som var rätt parkerade och färre parkeringsböter som utfärdades.

För att säkerställa en fortsatt god framkomlighet och en attraktiv stad har kommunfullmäktige beslutat om flera strategiska dokument som lägger grunden för de kommande årens utveckling av stadens infrastruktur. Såväl framkomlighetsstrategin som cykelplanen och trafiksäkerhetsprogrammet har reviderats. En kajstrategi och en ny handlingsplan för gång har beslutats.

Trenden är att skillnaderna mellan hur män och kvinnor reser i Stockholm minskar. I dagsläget utgör män 59 procent både i biltrafiken och i cykeltrafiken, medan kvinnor utgör 58 procent i kollektivtrafiken.

Staden växer och förändras

I den långsiktiga samhällsplaneringen deltar staden i utvecklingen av transportinfrastrukturen på regional nivå, dels gällande den pågående utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby och Nacka, dels i arbetet med att ta fram nationella transportplanen och länstransportplanen samt i planeringen av projekten Spårväg Syd, tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö och Roslagsbanans förlängning till city.

I de pågående stadsutvecklingsprojekten har staden tillämpat flexibla och gröna parkeringstal, främjat mobilitetstjänster samt uppmuntrat och skapat förutsättningar för bilpooler och laddinfrastruktur. Hastighets- och bullerdämpande åtgärder har genomförts för att minska biltrafikens negativa påverkan.

Även i befintlig bebyggelse sker förändringar. Ett exempel är Vasagatan, som har byggts om till en mer välkomnande, levande och tryggare stadsgata. Gatan har utformats med bredare trottoarer, säkrare cykelbanor, fler träd, fler sittplatser, ny belysning och nya ledstråk för ökad tillgänglighet. Projektet har pågått mellan augusti 2018 och juni 2022 och även omfattat nya cykelbanor vid Norra Bantorget, Östra Järnvägsgatan och Vasaplan.

Utbyggd laddinfrastruktur gynnar klimatet

I syfte att främja omställningen till en elektrifierad fordonsflotta har utbyggnaden av laddinfrastruktur fortsatt. Invid stadens gator erbjuds fri markupplåtelse för uppsättande av laddstolpar och i de egna parkeringsgaragen anlägger staden laddplatser. Totalt finns nu över 4 000 publika laddplatser. Alla kommunala bolag med parkeringsplatser har tagit fram en plan för tillskapandet av laddplatser med målsättningen att 50 procent av platserna ska vara försedda med minst normalladdning till år 2026.

Inom ramen för ett samarbete med Kista Science City och Vinnova genomfördes en tävling för innovativ gatuladdning i syfte att underlätta för marknaden att skapa möjligheter för fortsatt utbyggnad. Under året har det framkommit att belysningsnätet kan ha en potential att användas i en storskalig utbyggnad. Stadens arbete för ökad elektrifiering belönades genom att 2030 sekretariatet delade ut priset Laddguldet 2022 till Stockholms stad i kategorin bästa elbilskommun, för ett tydligt systemtänk och arbete med bland annat Elektrifieringspakten.

Samarbeten och samverkan ger resultat

Under året påbörjades ett långsiktigt samarbete med Region Stockholm som innebär att bergmaterial som genereras när den nya tunnelbanan byggs ut kommer att återanvändas som utfyllnad när nya gator, torg och kvarter byggs i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Genom att använda båt för transporten beräknas cirka 50 000 lastbilstransporter genom Stockholms city undvikas.

Genom att använda båt för transporten beräknas cirka 50 000 lastbilstransporter genom Stockholm city undvikas.

Tillsammans med stadens anlitade entreprenörer har pilottester för att utöka sopsaltningen genomförts. Därefter har sopsaltningen av gångbanor utökats med ytterligare 5 mil, från cirka 15 mil till 20 mil.

I linje med stadens ambition om en fossilbränslefri organisation 2030 pågår utbyte av eldrivna arbetsfordon och maskiner. Det gäller allt från handdrivna redskap till upphandling av grävmaskin och lastbil. Krav på eldrift har även införts i äldrenämndens upphandling av hemtjänst.

Indikatorer

Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid

Kommentar: Stadens åtgärder för att öka möjligheten till kantstensparkering har varit otillräckliga. I december 2022 beslutade trafiknämnden om förslag till höjda avgifter från och med den 1 april 2023. Förslaget väntas godkännas av kommunfullmäktige.

Antal publika laddplatser

Växthusgasutsläpp i transportsektorn per invånare

Kommentar: Utfallet avser 2021.

Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i innerstaden

Kommentar: Utfallet är svårt att förklara, då övriga trafikslag ökade sin genomsnittshastighet under året.

Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i ytterstaden

Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark besöksnäring