Utvecklingen redovisas i tabellen nedan genom att aktuellt år jämförs med tidigare år. Verksamhetens intäkter och kostnader redovisas exklusive jämförande poster.

I tabellen nedan redovisas uppgifter från den senaste treårsperioden.

	2022	2021	2020
Allmänt
Folkmängd vid årets slut	984 748	978 770	975 551
Kommunal skattesats kr	17,74	17,74	17,74
Den kommunala koncernen
Årets resultat mnkr	5 147	4 224	5 698
Verksamhetens intäkter mnkr*	27 184	25 754	25 421
Verksamhetens kostnader mnkr*	68 540	66 357	63 381
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mnkr	52 971	50 544	47 735
Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser %	50	49	49
Investeringar mnkr (brutto)	16 643	17 467	19 243
Egenfinansieringsgrad %	118	89	69
Anläggningstillgångar mnkr	241 937	239 800	230 496
Långfristiga skulder mnkr	58 319	54 043	56 012
Antal anställda	46 053	45 248	44 868
Staden
Årets resultat mnkr	2 568	2 115	4 953
Verksamhetens intäkter mnkr*	12 847	12 608	9 681
Verksamhetens kostnader mnkr*	60 712	58 691	56 560
Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning mnkr	52 971	50 544	47 735
Årets resultat enligt balanskravet mnkr	2 250	1 857	4 865
Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser %	36	35	35
Investeringar mnkr (brutto) **	6 060	5 140	7 344
Egenfinansieringsgrad %	137	150	109
Anläggningstillgångar mnkr	98 053	93 338	93 021
Långfristiga skulder mnkr	57 645	53 520	55 382
Antal anställda	42 571	41 867	40 521

Översikt av verksamhetens utveckling 2018-2022 (pdf)

Kommentarer till verksamhetens utveckling

Nedan kommenteras några väsentliga mått och nyckeltal.

Allmänt

Stockholms stad befinner sig i en tillväxtfas även om befolkningstillväxten varit lägre under pandemiåren 2020 och 2021. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 22 594 personer. Utvecklingen medför olika behov för staden såsom utbyggnad av verksamhet och en ökad investeringsvolym.

Årets resultat för den kommunala koncernen

Resultatet efter skatt och finansiella poster för kommunkoncernen uppgår till 5 147 mnkr (4 224 mnkr), efter att koncerninterna mellanhavanden inklusive utdelning har eliminerats.

Verksamhetens intäkter för den kommunala koncernen

Verksamhetens intäkter i kommunkoncernen har årligen ökat under de senaste fem åren. För 2022 ökade intäkterna med 1 429 mnkr till 27 184 mnkr exklusive jämförelsestörande intäkter, en ökning med 5,5 procent.

Verksamhetens kostnader för den kommunala koncernen

Verksamhetens kostnader för kommunkoncernen ökade till 68 540 mnkr år 2022 exklusive jämförelsestörande kostnader, en ökning med 3,3 procent jämfört med år 2021.

Den kommunala koncernens avskrivningar

De planenliga avskrivningarna på anläggningstillgångar ökade med 938 mnkr under 2022 och uppgick till 7 674 mnkr (6 736 mnkr). Under den senaste femårsperioden har kommunkoncernens avskrivningar ökat med 47 procent, totalt med 2 455 mnkr. Ökningen beror på att investeringsvolymerna legat på höga nivåer under flera år som en följd av den växande staden.

Den kommunala koncernens finansiella resultat

Kommunkoncernens finansiella resultat är fortsatt negativt och uppgår till -919 mnkr (-45 mnkr) exklusive indexreglering för avsättningar.

Den kommunala koncernens tillgångar

Kommunkoncernens tillgångar har under de senaste fem åren ökat med 54 747 mnkr och uppgår till 253 143 mnkr år 2022. Det är främst de materiella anläggningstillgångarna som ökat till följd av den höga investeringsvolymen.

Eget kapital och skulder för den kommunala koncernen

De senaste fem åren har eget kapital för kommunkoncernen ökat med 21 632 mnkr till 142 395 mnkr. Under de senaste fem åren har kommunkoncernens skulder, främst den långfristiga, ökat som en följd av finansieringsbehovet kopplat till den höga investeringstakten. I bokslutet för 2022 uppgår den totala skulden i koncernen till 110 748 mnkr. Av skulden avser 24 697 mnkr avsättningar, främst till pensionsförpliktelser och medfinansiering av stora infrastrukturella projekt såsom tunnelbaneutbyggnad och utbyggnad av bussterminal vid Slussen.

Den kommunala koncernens soliditet

Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen och uppgår till 50 procent (49 procent) inkl. totala pensionsförpliktelser. En långsiktigt stabil soliditet krävs för att säkerställa betalningsförmågan på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden.

Den kommunala koncernens investeringar och egenfinansieringsgrad

Investeringarna i kommunkoncernen har ökat under den senaste femårsperioden, bland annat till följd av befolkningsutvecklingen och det därigenom växande behovet av bland annat nya bostäder och infrastruktur. Majoriteten av investeringarna ligger i koncernen Stockholms Stadshus AB. Den genomsnittliga egenfinansieringsgraden har under den senaste femårsperioden varit 75 procent.

Antalet anställda och lönekostnaderna i den kommunala koncernen

Antalet anställda ökade i början av femårsperioden men har under perioden 2020–2022 legat runt 45 000. De totala lönekostnaderna uppgick under år 2022 till 27 576 mnkr (25 976 mnkr).

Årets resultat för staden

Årets resultat uppgår till 2 568 mnkr (2 115 mnkr). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter ingår med 1 928 mnkr.

Verksamhetens intäkter för staden

Verksamhetens intäkter uppgår till 12 847 mnkr (12 608 mnkr) exklusive jämförelsestörande intäkter, vilket är en ökning med 1,9 procent jämfört med föregående år. Den största ökningen står intäkter för hyror och arrenden för. Statsbidragen har däremot minskat framförallt inom flyktingverksamhet, infrastruktur samt lägre ersättning för kostnader hänförliga till pandemin.

Verksamhetens kostnader för staden

Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar och jämförelsestörande kostnader, uppgår till 60 712 mnkr, vilket är en ökning med 3,4 procent (58 691 mnkr). Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPIF) var 10,2 procent i december. Nedan beskrivs några större kostnadsposter.

Externa utförare

Kostnaderna för externa utförare uppgår till 20 696 mnkr (20 287 mnkr), en ökning med 2,0 procent. Ökningen i kostnader beror till stor del på återgången till normal verksamhetsvolym efter pandemin. I förhållande till föregående år har andelen verksamhet utförd av extern utförare ökat inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

Personalkostnader

Personalkostnaderna har ökat med 4,9 procent (2,4 procent). För lönekostnader i investeringsprojekt har rättelse gjorts. Det har lett till att lönekostnader kostnadsförs i större utsträckning vilket gjort att personalkostnader för innevarande år har ökat. Se vidare not 1. En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter har dock hållit tillbaka kostnadsökningen. Exklusive denna rättning uppgår ökningen i personalkostnader till 3,4 procent. Den genomsnittliga medellöneökningen var 2,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år och antalet årsarbetare har under året ökat med 559 personer.

Lokalkostnader och markhyror

Lokalkostnader och markhyror är stadens tredje största kostnadspost och uppgår till 5 392 mnkr vilket är en ökning med 6,4 procent mot föregående år. Ökningen är framförallt inom utbildning, fritidsverksamhet och förskoleverksamhet. I posten lokalkostnader ingår de lokaler som hyrs in och inte de lokaler som staden har i egen regi såsom förvaltningsbyggnader, idrottsanläggningar med mera.

Bidrag

Kostnaden för bidrag uppgår till 2 545 mnkr (2 467 mnkr), en ökning med 3,2 procent jämfört med föregående år. Bidrag till föreningar och övriga juridiska personer har ökat. Ekonomiskt bistånd har minskat jämfört med föregående år och uppgår till 951 mnkr (1 018 mnkr). Antalet biståndshushåll har minskat med 10,3 procent samtidigt som medelbidraget har ökat med 3,3 procent jämfört med föregående år. Av de vuxna biståndstagarna i december var 43 procent arbetslösa (45 procent). Även ersättning till försäkringskassan för personliga assistans har minskat.

Konsultkostnader

Kostnaderna för konsulter uppgår till 1 082 mnkr (1 069 mnkr), en ökning med 1,2 procent. Kostnader för it-konsulter har minskat med 15 procent, även handledningskonsulter och tekniska konsulter har minskat. Övriga konsulter som arkitekter, upphandlingskonsulter med flera har ökat.

Jämförelsestörande poster

De jämförelsestörande intäkterna uppgår till 2 025 mnkr (2 363 mnkr). Intäkterna avser försäljningar varav försäljning av exploateringsfastigheter uppgår till 1 694 mnkr (2 106 mnkr) och reavinster till 318 mnkr (257 mnkr). Försäljningar av exploateringsfastigheter har minskat i jämförelse med 2021. Upplösning av icke offentliga bidrag uppgår till 12 mnkr.

De jämförelsestörande kostnaderna uppgår till 2 371 mnkr (2 112 mnkr). Som jämförelsestörande kostnad redovisas försålda exploateringsfastigheters bokförda värde 85 mnkr (195 mnkr). Avsättningar till infrastruktur och begravningsverksamhet uppgår till 1 055 mnkr (1 203 mnkr). Ett aktieägartillskott i form av förlusttäckningsbidrag till Stockholms Hamn AB på 1 000 mnkr redovisas också som jämförelsestörande. Förbrukning av inteckning av eget kapital gjord i tidigare bokslut, redovisas som jämförelsestörande och uppgår sammanlagt till 231 mnkr (206 mnkr). Medlen har främst använts till genomgripande framåtsyftande it-projekt inom modernisering av sociala system och SIKT2.

Stadens avskrivningar

Årets avskrivningar uppgår till 2 961 mnkr (2 096 mnkr), en ökning med 865 mnkr. De planenliga avskrivningarna har ökat med 41,3 procent till följd av en hög investeringsvolym de senare åren. Under året har det också skett rättning avseende ett antal investeringsprojekt som nu aktiverats och genererat stora avskrivningskostnader delvis hänförliga till tidigare år, se även not 1.

Skatter, generella statsbidrag och utjämning

Årets skatteintäkter uppgår till 57 007 mnkr (53 261 mnkr) vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Ett ökat skatteunderlag är den bidragande orsaken.

Nettot för generella statsbidrag och utjämning uppgår till -4 036 mnkr (-2 717 mnkr), en kostnadsökning med 1 319 mnkr. Avgifter i utjämningssystemet står för merparten då de har ökat med 1 001 mnkr. Även regleringsbidraget och de generella statsbidragen bidrar till försämringen, en minskning med 361 mnkr. Kommunal fastighetsavgift håller nere kostnadsökningen något då den ökat med 44 mnkr.

Stadens finansiella intäkter och kostnader

Det finansiella resultatet inkluderar räntenettot för staden samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Stadens finansiella resultat uppgår till 1 041 mnkr (486 mnkr ) exklusive indexreglering för avsättningar. Staden har i enlighet med budget 2022 mottagit en aktieutdelning från Stockholms Stadshus AB med 1 100 mnkr (1 100 mnkr).

Årets räntenetto för staden är positivt och uppgår till 202 mnkr (274 mnkr). Staden hanterar bolagskoncernens upplåning mot ränta inklusive omkostnadsersättning. Stadens externa låneskuld har brutto minskat med 1 719 mnkr. Marknadsräntorna har stigit kraftigt under året. En återgång till de senaste årens extraordinära låga räntor är inte sannolik vilket ger en dyrare upplåning, det vill säga ett försämrat räntenetto framåt. Eftersom bolagens ränteersättning till staden följer nivån på räntekostnaderna och stadens finansiella tillgångar är relativt oförändrade blir räntenettoförändringen måttlig. Under posten finansiella intäkter och kostnader redovisas även kostnad för värdesäkring av pensionsskulden som uppgår till 228 mnkr (148 mnkr).

Indexuppräkningen avseende prisförändringen för avsättning för medfinansiering av infrastrukturprojekt såsom Sverigeförhandlingen och bussterminalen vid Slussen uppgår till, 270 mnkr (988 mnkr) och redovisas som en finansiell kostnad.

Stadens tillgångar

Anläggningstillgångarna har ökat med 2 715 mnkr och uppgår till 98 053 mnkr (95 338 mnkr). Det är främst mark, byggnader och tekniska anläggningar som har ökat. Maskiner och inventarier har ökat något samt pågående ny-, till- och ombyggnader minskat. Köp av bostadsrätter om 27 mnkr bidrar till att öka de finansiella anläggningstillgångarna. Årets investeringar uppgår brutto till 6 060 mnkr, avskrivningarna till 2 961 mnkr och det bokförda värdet vid försäljningar av anläggningstillgångar till 687 mnkr.

Stadens omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har ökat med 683 mnkr och uppgår till 95 950 mnkr (95 267 mnkr). Kommunalskattefordran har ökat med 1 458 mnkr samtidigt har stadens fordran på bolagskoncernen minskat med 1 008 mnkr. De likvida medlen har minskat med 488 mnkr. Övriga tillgångar som har ökat är bland annat exploateringsfastigheter, momsfordran samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Eget kapital och skulder för staden

Det egna kapitalet har ökat med 2 568 mnkr till 85 460 mnkr (82 892 mnkr). I tidigare bokslut har eget kapital intecknats (notats) för genomgripande framåtsyftande projekt. Av dessa intecknade medel har 231 mnkr förbrukats under året. Medlen har använts till utveckling av it, sociala investeringar och kompetensutveckling.

Notningarna har gjorts med motiveringen att de utgör en satsning på framtiden. Se not 2 för mer upplysningar.

De långfristiga skulderna har ökat med 4 125 mnkr till 57 645 mnkr (53 520 mnkr) till följd av tecknande av nya lån har de långsiktiga lånen ökat samtidigt som de kortfriska lånen minskat. Lån, som förfaller till betalning inom ett år klassificeras som kortfristiga lån. För närmare analys se avsnittet Finansiella risker och riskhantering, nedan.

Summa kortfristiga skulder har minskat med 4 701 mnkr till 27 892 mnkr (32 594 mnkr). De kortfristiga lånen har minskat med 6 299 mnkr. De kortfristiga skulderna har ökat med 1 598 mnkr. Stadens koncernbolag har checkräkningskrediter gentemot staden och då dessa har ett positivt saldo uppstår en kortfristig skuld för staden. Denna skuld har under året ökat med 281 mnkr.

Stadens soliditet

Stadens soliditet inklusive stadens pensionsförpliktelse uppgår till 36 procent (35 procent).

Årets resultat för koncernen Stockholms Stadshus AB

Koncernens resultat efter skatt uppgår till 2 527 mnkr (2 400 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster om sammanlagt 3 554 mnkr (1 667 mnkr) och realisationsförluster om totalt 1 113 mnkr (73 mnkr) netto samt nedskrivningar om sammanlagt 1 205 mnkr (74 mnkr) netto. Realisationsresultaten är främst hänförliga till försäljningar av fastigheter och tomträtter.

Moderbolagets försäljning av aktierna i S:t Erik Livförsäkring innebar en realisationsförlust, då bolagets egna kapital i samband med försäljningen omvandlades till pensionsavsättning i syfte att säkerställa att tillräckligt kapital finns för täcka framtida pensionskostnader.

Stockholms Hamn redovisar nedskrivningar av Stockholm Norvik hamn med 1 000 mnkr. I syfte att säkerställa bolagets egna kapital har aktieägartillskott lämnats från moderbolaget om motsvarande belopp. Stockholms stad lämnar aktieägartillskott till moderbolaget, detta tillskott redovisas dock inte i resultaträkningen. Behov av nedskrivning och aktieägartillskott var känt redan vid genomförandebeslutet (KF 2007-03-05 Dnr 023- 444/2007) och vägdes upp i den totala kalkylen av att marken i Frihamnen istället kunde exploateras. Även Svenska Bostäder och Stockholmshem redovisar nedskrivningar om totalt 214 mnkr. Nedskrivningarna avser fastigheter och projekt.

Koncernens finansnetto har försämrats i jämförelse med år 2021 och uppgår till -842 mnkr (-137 mnkr). Förändringen är en effekt av såväl högre räntenivåer som att S:t Erik Livförsäkrings resultat av placeringar var positiva under 2021.

Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgår till -247 mnkr (253 mnkr). I resultatet ingår utdelning med 635 mnkr (433 mnkr) samtidigt som aktieägartillskott om 1 000 mnkr lämnats till Stockholms Hamn AB. Årets resultat efter skatt uppgår till -255 mnkr (186 mnkr).

Rörelsens intäkter och kostnader för koncernen Stockholms Stadshus AB

Koncernens rörelseintäkter uppgår till 18 711 mnkr och har ökat sedan föregående år (17 329 mnkr). Flera bolag har ökat sina intäkter, till följd av ökade hyresintäkter, men pandemin har fortsatt påverkat resultaten negativt för bland annat Kulturhuset Stadsteatern, och Stockholmsmässan. Koncernens rörelsekostnader uppgår till 15 201 mnkr (14 347 mnkr).

Koncernen Stockholms Stadshus AB:s soliditet

Koncernens egna kapital uppgår vid årsskiftet till 64 705 mnkr (62 313 mnkr), medan soliditen, beräknad på bokförda värden, uppgick till 41,7 procent (40,1 procent).

Antalet anställda och lönekostnaderna i koncernen Stockholms Stadshus AB

Medelantalet årsarbetare (avtalad tid) i koncernen uppgick under året till 3 455 (3 325), varav 1 614 kvinnor (1 493 kvinnor) och 1 841 män (1 832 män).

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning