2022 har präglats av Rysslands invasion av Ukraina, hög inflation, stigande räntor, stigande elpriser och en annalkande lågkonjunktur. Under slutet av året och inledningen av 2023 har det dödliga våldet i Stockholm tilltagit.

Situationen i omvärlden har inverkat på stadens ekonomi och verksamhet. Verksamhetens intäkter har minskat samtidigt som kostnaderna har ökat. Inflationen har bidragit till att kostnaderna för pensionerna har ökat kraftigt i hela den kommunala sektorn, så även i Stockholms stad. Skatteunderlaget, som har fortsatt att öka nominellt, urholkas av högre pris- och löneökningar. Även den globala komponentbristen och utökade leveranstider har fått konsekvenser för stadens verksamheter. De kvarvarande effekterna av pandemin, med bland annat minskade besök i stadens simhallar, har också varit en osäkerhetsfaktor.

Bostads- och byggsektorn har drabbats av kraftigt ökade bygg- kostnader och sjunkande bostadspriser. Staden har stora investeringsbehov och ett begränsat utrymme vilket under rådande omständigheter ställer särskilt höga krav på noggranna avvägningar om vilka projekt som ger störst samhällsnytta och vad som är rätt kvalitet i varje enskilt projekt. Trots åtgärder och insatser har investeringsprojekt fördyrats vilket kräver reviderade inriktnings- och genomförandebeslut.

Nedan beskrivs ett urval av händelser närmare, som har varit av väsentlig betydelse för eller haft väsentliga inverkan på den kommunala koncernen.

Kriget i Ukraina

I mars 2022 aktiverades EU:s massflyktsdirektiv till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Massflyktsdirektivet innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Under våren beslutade Sveriges riksdag om en lagändring som innebär att kommunerna tar över ansvaret för att ordna boendeplatser åt skyddsbehövande från Ukraina. Migrationsverket anvisar personer som fått uppehålls- tillstånd enligt massflyktsdirektivet till en kommun som då har fyra veckor på sig att ordna med boende. Enligt migrations- verkets så kallade kommuntal skulle Stockholms stad ta emot 1 582 personer under 2022. Till och med sista december 2022 har 1 539 skyddsbehövande personer från Ukraina anvisats och tagits emot i Stockholms stad. För mottagandet har staten lämnat viss ersättning.

Höjda elpriser och risk för effektbrist

Höjda elpriser och risk för effektbrist påverkar hela staden då energiförsörjningen är central för alla stadens verksamheter. Under året har staden påbörjat ett samordnat arbete för minskad och effektiviserad energianvändning. Syftet är att medverka till minskad samhällelig elanvändning och minskade elkostnader utifrån respektive verksamhets förutsättningar.

Trygghet och säkerhet

Allvarliga problem med gängkriminalitet och dödligt våld har tilltagit under året. Under slutet av 2022 och början av 2023 har antalet dödliga skjutningar i Stockholm ökat till en nivå som tidigare aldrig noterats. Det allvarliga läget påverkar stadens invånare, civilsamhälle och näringsliv. Staden arbetar brett för att motverka kriminalitet och öka tryggheten, vilket beskrivs närmare nedan under kommunfullmäktiges verksamhets- områdesmål 1.2.

Klimatneutrala städer 2030

Stockholm antogs som en av 100 utvalda klimatstäder i EU under året. De utvalda städerna ska förstärka arbetet för att bli klimat- neutrala 2030 och bidra till snabbare omställning i hela unionen. Det sker bland annat genom att staden i ett klimatkontrakt på EU-nivå tydliggör aktiviteter, investeringar och samarbeten som behövs för att uppnå klimatneutralitet.

I slutet av året uppdaterades stadens nationella klimatkontrakt med Energimyndigheten, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket och Vinnova. Genom kontraktet åtar sig 23 svenska städer, inklusive Stockholm, att investera i och snabba på klimat- och hållbarhetsarbetet med målet att bli klimatneutrala 2030. För Stockholm är klimatkontraktet ett viktigt verktyg för genomför- andet av stadens klimathandlingsplan.

Större investeringar

Under året har flera genomförandebeslut fattats för större investeringsprojekt, vilket innebär att de projekten kommer kräva mer omfattande ekonomiska resurser.

Genomförandebeslut har fattats för flera exploateringsområden med planer för över 6 000 bostäder, i bland annat Järva, Skärholmen och Årsta. Flera av dessa projekt omfattar även vårdboen- den, skolor och förskolor. Beslut har också fattats om renovering av två brandstationer och flera idrottsanläggningar, till exempel Älvsjöbadet och ishall på Mälarhöjdens IP.

Inom projekt Slussen har en oberoende granskning genomförts av den del som avser bussterminalen. Granskningen ledde till en reviderad bedömning av slutkostnadsprognosen för projektet. Utifrån bedömningen ökades avsättningen för stadens medfinansiering av bussterminalen, vilket påverkar årets resultat.

Genomförandebeslut har fattas avseende nyproduktion av bo- städer inom koncernen Stockholms Stadshus AB, i bland annat Bromma, Husby och Enskede. Genomförandebeslut har även tagits gällande utveckling av infrastruktur för att öka kapaciteten för vattenrening genom utveckling av Östbergatunneln och projekt Mässtunneln. Beslut har även fattats för modernisering och renovering av Stockholm Globe Arena.

Byggandet av Stockholm Norvik Hamn är av stort värde för staden då mark frigjordes i Frihamnen och på Loudden. För Stockholms Hamn AB är de ekonomiska fördelarna av projektet dock begränsade vilket var känt vid genomförandesbeslutet. Ett behov av nedskrivning av det bokförda värdet i förhållande till marknadsvärdet har identifierats. Kommunfullmäktige har i och med detta beslutat om ett ägartillskott till Stockholms Stadshus AB.

Försäljningar och förvärv

Under året har kommunfullmäktige beslutat om försäljning av skolfastigheter från SISAB, en hotellfastighet på Östermalm från fastighetsnämnden och Palmfelt Center i Slakthusområdet från S:t Erik Markutveckling AB:s. Överskottet från försäljningarna minskade stadens behov av nyupplåning.

Försäljning av St Erik Livförsäkrings försäkringsbestånd till SPP Pension och Försäkring AB genomfördes under året.

Större rättstvister

Staden har haft en rättstvist mot Oscar Properties Gasklockor AB som rörde efterverkningarna av en fastighetsförsäljning som avbröts under 2019. Oscar Properties Gasklockor AB hade stämt staden då man ansåg att stadens hävning av fastighetsöverlåtel- sen var otillåten och man yrkade skadestånd för sina förluster på grund av detta. Under en period uppgick skadeståndskravet till en dryg miljard men inför avgörandet i tingsrätten justerades kravet till 500 miljoner kr. Tingsrätten ogillade käromålet och ansåg att staden haft fog för att häva parternas avtal. Oscar Properties Gasklockor AB valde att inte överklaga domen.

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten