Ekonomiska utmaningar

Under 2023 och 2024 väntas ett utmanande ekonomiskt läge för de flesta kommuner och regioner till följd av den höga inflationen, stigande räntor och negativa konjunkturutsikter. Riksbanken höjde i februari styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Nivån är nu den högsta i Sverige på 15 år och ytterligare höjningar är att vänta. Räntehöjningarna påverkar stadens ekonomi på kort och på lång sikt. På kort sikt genom högre lånekostnader för till exempel bostadsbolagen och på lång sikt genom att planerade investeringar skjuts upp. Uppräkningen till följd av inflationen gör dessutom att pensionskostnaderna ökar kraftigt. Den generella inflationen väntas slå igenom med större kraft under 2023 när olika kontrakt ska förnyas för till exempel snöröjning, städning och varor och tjänster som kommunen köper. De ökade energikostnaderna ger också en direkt påverkan på kommunernas ekonomi. Vilken påverkan prisökningarna får för den sammanlagda kostnadsutveckling beror på hur avtalen har tecknats och när de löper ut.

Kompetensförsörjningen den största utmaningen

Kompetensförsörjning blir en allt större utmaning för Stockholms stad när befolkningsstrukturen förändras och personer över 80 år ökar med drygt 50 procent fram till år 2030 samtidigt som personer i arbetsför ålder (20–64 år) endast ökar med cirka 7 procent.

Under kommande år kommer den förväntade sysselsättningsökningen inte att räcka till för att täcka de ökade personalbehoven som finns i offentlig sektor, i näringslivet och i staten. För Stockholms stad är behovet särskilt fokuserat till äldreomsorgen och till förskola och skola. Det finns också stora matchningsproblem på arbetsmarknaden i Stockholm där den lediga arbetskraftens kompetens inte motsvarar den som de lediga jobben kräver.

Långtidsarbetslösheten är hög samtidigt bristen på arbetskraft är stor. Fortsatta satsningar för att få personer långt från arbetsmarknaden i jobb är prioriterat. En fullföljd gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden.

Fortsatt tryck från demografin

Trots en långsammare befolkningsökning under de senaste åren kvarstår den långsiktiga trenden där de demografiska behoven ökar snabbare än sysselsättningen. Stockholms stad står liksom hela Sverige inför en förändrad åldersstruktur med en minskad andel yrkesverksamma samtidigt som andelen äldre och yngre ökar.

Den fortsatta befolkningstillväxten och de demografiska förändringarna medför ökade behov av såväl tjänster inom stadens verksamheter som investeringar i till exempel bostäder, skolbyggnader, idrottsanläggningar och äldreboenden. Den höga investeringstakten medför att kostnaderna för avskrivningar fortsätter att öka.

Digitaliseringen behöver stärkas

För att klara både en ökad efterfrågan på vård och omsorg och kompetensutmaningarna behöver välfärden ställa om med hjälp av digitalisering och modern teknik. Staden behöver utveckla arbetssätt och i högre grad använda tekniska lösningar som ger invånarna möjlighet att själva göra delar av de tjänster som annars kräver personella resurser. Stadens strategi för en äldrevänlig stad pekar också på behovet av insatser som gör det möjligt för stockholmarna att fortsätta vara aktiva, trygga och delaktiga högt upp i ålder.

Klimatförändringarna behöver mötas

Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Stockholms stad bedriver idag ett ambitiöst arbete för att minska klimatpåverkan och utsläppen av växthusgaser. Stadens nuvarande miljöprogram gäller för perioden 2020–2023 och arbetet för att ta fram ett nytt program har redan påbörjats utifrån de nya mål som formulerats i kommunfullmäktiges budget för år 2023. Ambitionerna har höjts och Stockholms stad ska vara klimatpositiv senast år 2030. Detta ska ske genom både utsläppsminskande åtgärder och koldioxid-lagring. Vidare är målsättningen att stockholmarnas konsumtionsutsläpp ska halveras till år 2030 och att staden inom sin rådighet ska arbeta för att minska biltrafiken med 30 procent till 2030 i jämförelse med 2017 (i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer). Detta kommer att kräva en stor omställning, samarbete och en acceptans hos stockholmarna.

Tryggheten ska fortsätta att stärkas

Den grova våldsbrottsligheten och gängkriminaliteten i Stockholm och i hela Sverige är ett samhällsproblem som kräver samlade insatser från hela samhället. Stockholmarnas trygghet är ständigt i fokus och nämnder och bolagsstyrelser har vidtagit ett flertal åtgärder för att intensifiera arbetet. Samverkan med externa aktörer är ett prioriterat område och för att nå resultat behövs en fortsatt nära samverkan med såväl polis som företagare och föreningsliv. Stockholms stad arbetar främst med förebyggande åtgärder men också uppsökande för att fånga upp personer med riskbeteenden. Skolan, fritidsverksamheterna och socialtjänsten har alla viktiga uppgifter i vardag och i kris. Stockholm driver också ett antal verksamheter för den som vill hoppa av en kriminell livsstil eller lämna våldsbejakande extremistiska miljöer.

Stockholm driver också ett antal verksamheter för den som vill hoppa av en kriminell livsstil eller lämna våldsbejakande extremistiska miljöer.

Årsbokslut