Enligt kommunfullmäktiges budget ska de globala målen i Agenda 2030 bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet och stimulera till synergier och samverkan över organisatoriska gränser. Kommunstyrelsen har även ett råd för Agenda 2030. Rådet stödjer, bevakar och ger råd i stadens arbete rörande de globala målen.

Stockholms stads hållbarhetsarbete har en etablerad struktur genom de målansvariga nämnderna och bolagen. De arbetssätt som har utvecklats har gynnat möjligheten att överbrygga stuprör och på så sätt få en gemensam målbild av vad som behöver åstadkommas. Hållbarhetsrapport 2021 har varit betydelsefull och arbetet med att förbättra resultaten på rapportens indikatorer har intensifierats under året.

Hållbarhetsarbetet bedrivs i stor utsträckning inom ordinarie processer. Exempel kan exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens gemensamma arbete med socialt värdeskapande analys (SVA) nämnas. Flera stadsdelsnämnder beskriver i samma anda arbetet med platssamverkan, en bred samverkan där de globala målen ger ytterligare perspektiv till arbetet.

En central strategi i genomförandet är att Agenda 2030 beaktas i framtagandet av styrdokument. Under året har Agenda 2030 beaktats exempelvis i framtagandet av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv, Spontanidrottsytor – strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande och Framkomlighets- strategin.

 Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till sammanhållet program för stadens arbete med de mänskliga rättigheterna och överlämnat det för politisk beredning. Framtagandet av program- met har skett i dialog med målansvariga nämnder samt civil- samhället för att identifiera hur social hållbarhet och mänskliga rättigheter hänger ihop.

Exploateringsnämnden beskriver hur principen om att Ingen ska lämnas utanför kan tas omhand genom att använda kraften i stadsutvecklingen som ett verktyg för att förbättra livet för invånare i stadsdelar med socioekonomiska utmaningar. Stads- utvecklingen bidrar därigenom även till målet att Stockholms stad inte ska ha några särskilt utsatta eller utsatta områden samt till att minska bakgrundsorsaker till brott och otrygghet; som till exempel segregation, bristande integration samt ekonomisk och social utsatthet.

Inom det strategiska kommunikationsarbetet har ett flertal insatser genomförts under året i syfte att främja stadens arbete för miljö och klimat. Exempelvis arrangerade Stockholms stad en bredd av aktiviteter under FN-konferensen Stockholm+50. På stadens webbplats start.stockholm, finns sidan Leva hållbart som vänder sig till stockholmare med information och tips om hur alla kan bidra till en hållbar utveckling. Under året har sidan översatts till engelska. Biblioteken har också arbetat aktivt med att öka medvetenheten kring Agenda 2030. Med anledning av kriget i Ukraina har det varit mycket fokus på mål 16, fredliga och inkluderande samhällen.

Några strategiska utvecklingsområden som både är viktiga i sig och som bidrar till att stärka måluppfyllelsen avseende de globala målen i Agenda 2030 är jämställdhet, barns rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.

Jämställdhet

Arbetet för ökad jämställdhet har bedrivits med utgångspunkt i Program för ett jämställt Stockholm och är väl etablerat i en majoritet av nämnderna. Flertalet nämnder beskriver ett arbete med jämställdhetsintegrering genom att indikatorer, brukar- undersökningar och annan statistik analyseras könsuppdelat.

Nämnderna beskriver också att de prövar olika åtgärder för att minska skillnader i utfall för kvinnor och män, flickor och pojkar. Generellt skulle nämnderna kunna bli bättre på att beskriva och göra bedömningar av resultatet av jämställdhetsarbetet.

I februari var Stockholms stad värdstad för Sveriges största jämställdhetskonferens, Forum Jämställdhet. Att vara värdstad är ett uppmärksammande av arbetet för ökad jämställdhet i sig. Under konferensdagarna hade stadsledningskontoret, nämnder och bolagsstyrelser på olika sätt möjlighet att synliggöra stadens mål och arbetssätt.

Flertalet nämnder kopplar även samman jämställdhetsarbetet med arbetet för att nå de globala målen i Agenda 2030. För att staden ska öka takten i arbetet för en jämställd stad och för att jämställdhetsarbetet ska bidra till uppfyllandet av de globala målen i Agenda 2030 behöver staden arbeta med kön tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter, exempelvis utbildningsnivå, hälsa, socioekonomisk bakgrund och ålder.

Barns rättigheter

Arbetet med barns rättigheter har bedrivits enligt Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad och barn- konventionen. Inom förskola, skola, socialtjänst och de öppna fritidsverksamheterna är barnrättsperspektivet väl etablerat inom flertalet stadsdelsnämnder. Många nämnder beskriver att de under året har arbetat med barnkonsekvensanalyser i utredningar och förändringar i verksamheter som berör barn. Rutiner för orosanmälningar finns i många nämnders verksamheter.

Arbetsmarknadsnämnden beskriver hur deras arbete med sfi för föräldralediga är viktigt för barn, även om utbildningen riktar sig till föräldrar. När lektionerna integreras i öppna förskolans aktiviteter bygger det broar som stärker eleven/föräldern att komma till öppna förskolan med sitt barn också utanför och efter sfi-undervisningen.

Flera nämnder har provat metoder för att lyssna på barn och göra dem delaktiga genom undersökningar, intervjuer, dialoger och diskussioner. Kulturnämnden beskriver ett behov av att se över både insamling och hantering av barns synpunkter på biblioteken.

Nationella minoriteter

Arbetet med nationella minoriteters rättigheter har bedrivits i enlighet med Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter och Stockholms stads strategi för romsk inkludering. Under året har processen för statsbidraget för uppbyggnaden av förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli omarbetats för en mer effektiv och förutsägbar hantering. Stadsledningskontoret har även gjort en översyn kring samrådsprocessen i syfte att stärka delaktighet och inflytande för de nationella minoriteterna.

Nämndernas beskrivningar av arbetet med nationella minoriteters rättigheter visar generellt på att året gett en ökad kunskap om både målgrupp och uppdrag.

Inom projektet Minoritet i Stockholm har Stadsmuseet genomfört en digital insamling av berättelser, en fotodokumentation och livsloppsintervjuer. Detta material har under året kompletterat museets samlingar. Projektet har kommunicerats utåt genom publika program och en utställning.

Staden har tagit emot en ökad mängd internationella besök med fokus på europeiska besökare efter pandemin, bland annat genom att medverka i genomförandet av statsbesök till Sverige från Finland och Nederländerna.

Internationella relationer