Kommunala koncernens styrning

Bilden nedan ger en översiktlig beskrivning av den politiska organisationen utifrån ansvarsområden under 2022.

 

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är Stockholms stads högsta beslutande instans. De 101 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdagsoch landstingsvalen. Kommunfull-mäktige fastställer mål och riktlinjer för stadens verksamheter. De ärenden kommunfullmäktige beslutar om bereds av nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige beslutar om skatteuttag, taxor och avgifter, fastställer budget och avkastningskrav samt mål och visioner för stadens nämnder och aktiebolag. När de politiska besluten sedan utförs, görs detta av kommunstyrelsen, stadens nämnder och bolag eller av andra på deras uppdrag.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen yttrar sig i alla ärenden som kommunfullmäktige beslutar om. Styrelsen har även det övergripande ansvaret för att besluten genomförs och följs upp. Bland kommunstyrelsens övergripande uppgifter ingår att leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. Till styrelsens uppgifter hör också stadens ekonomiska förvaltning och långsiktiga utveckling. Kommunstyrelsen har 13 ledamöter som representerar både majoriteten och oppositionen i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har under 2022 haft ekonomiutskott, ett integrationsutskott och ett trygghetsutskott.

Kommunstyrelsen har en förvaltning, stadsledningskontoret, som stöd i sitt uppdrag. Stadsledningskontoret har en central strategisk roll i styrningen av staden. Kontoret styr, följer upp och utvecklar stadens ekonomi och verksamhet, ansvarar för att de politiska besluten genomförs, utför sekretariatsuppgifter åt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt svarar för registratur och arkiv. Stadsdirektören är chef för stadsledningskontoret och har stöd i ledningsfunktionen av biträdande stadsdirektörer.

Rotlar och borgarråd

Staden har nio heltidsarvoderade borgarråd som företräder majoriteten och leder varsin rotel. Roteln utgör stabsfunktion åt sitt borgarråd och bereder ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Oppositionen har fyra borgarråd. Borgarråden bildar tillsammans borgarrådsberedningen vars arbete leds av finansborgarrådet som tillika är kommunstyrelsens ordförande.

Nämnder och bolagsstyrelser

Det dagliga arbetet utförs av stadens förvaltningar och bolag. Ledamöter av nämnder och styrelser utses av kommunfullmäktige. Anställda i förvaltningar och bolag är opolitiska och verkställer det som nämnder och bolagsstyrelser beslutat.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Uppsiktsplikt innebär enligt kommunallagens definition att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Detta gäller såväl för stadens nämnder som för stadens hel- och delägda aktiebolag. Som ett led i uppsiktsplikten har kommunstyrelsen granskat nämndernas verksamhetsplaner inklusive väsentlighet- och riskanalyser för 2022. I de fall nämnderna hade angivit för låga årsmål för indikatorer har de uppmanats att återkomma med mer ambitiösa värden i syfte att säkra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges årsmål. Uppsiktsplikten har även utövats genom kommunstyrelsens uppföljning i tertialrapporterna och årsredovisningen för hela kommunkoncernen. Kommunstyrelsen ska årligen fatta beslut om de hel- och delägda aktiebolagen har bedrivit sin verksamhet i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, bedömer kommunstyrelsen att verksamheterna i varje bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Stadens lednings- och styrsystem

All planering och uppföljning sker i enlighet med stadens styrmodell, ILS, integrerat system för ledning och styrning av verksamhet och ekonomi. Som stöd i arbetet finns ett webbaserat verktyg (ILS-webb) som används på alla organisatoriska nivåer i staden.

I budgeten för varje år fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål, mål för verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter som tillsammans mäter måluppfyllelse. För varje indikator fastställer kommunfullmäktige ett årsmål. Nämnderna och bolagsstyrelserna konkretiserar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena genom nämndens respektive bolagsstyrelsens mål.

Stadens styrmodell

Intern kontroll

Arbetet med stadens interna kontroll är integrerat i stadens ledning och styrning. Samtliga nämnder ska årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys där åtgärder, vid behov, identifieras som syftar till att minska risk och konsekvens. Utifrån väsentlighets- och riskanalysen ska nämnderna ta fram en internkontrollplan och under året följa upp den interna kontrollen.

Nämndernas bedömning av den interna kontrollen

Stadens samtliga fack- och stadsdelsnämnder har redovisat sitt arbete med intern kontroll under året. Av redovisningen framgår hur arbetet med intern kontroll har fortlöpt under 2022.

Alla nämnder utom två bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig under året. Dessa två nämnder bedömer att den interna kontrollen varit delvis tillräcklig. Stadsledningskontoret följer systematiskt upp nämndernas arbete med intern kontroll och för dialog med nämnderna om eventuella utvecklingsbehov. Stadsledningskontoret kan konstatera att arbetet med den interna kontrollen har fortsatt att utvecklas, framförallt nämndernas uppföljning. Samtliga nämnder har gjort en väsentlighets- och riskanalys, tagit fram en internkontrollplan och följt upp arbetet.

Systematiskt kvalitetsarbete

I alla skeden av livet har invånarna i Stockholms stad rätt att förvänta sig en god verksamhet för sina skattepengar. Kvalitetsarbetet i staden syftar till att utveckla och förbättra kvaliteten i alla verksamheter. Att skapa värde för stockholmare och företagare står i fokus för allt utvecklingsarbete. För att möta framtida utmaningar blir det än viktigare att också utveckla och främja arbetet med innovationer och digitalisering. För att nå framgång i kvalitets- och innovationsarbetet krävs en god insikt i stockholmarnas och företagens behov och önskemål samt i många fall samarbeten inom en nämnd, mellan nämnder och med externa aktörer.

I februari 2022 antog kommunfullmäktige ett nytt kvalitetsprogram. Programmets utgångspunkt är att staden ska bedriva ett systematiskt och offensivt kvalitetsarbete som omfattar ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Staden ska tillhandahålla service och tjänster som är relevanta med en hög kvalitet och arbetet ska präglas av de gemensamma förhållningssätten: stockholmarnas fokus, helhetssyn, hållbarhet, handlingsutrymme, öppenhet och lärande. Det pågår ett antal stora verksamhetsprojekt i staden och parallellt med detta inleddes under 2022 ett strategiskt utvecklingsarbete inom projektstyrning, som bland annat innefattar en stor utbildningssatsning samt förbättrat stödmaterial.

Kvalitetsutmärkelsen

Kvalitetsutmärkelsen är stadens årliga utmärkelse för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling. Syftet är att stimulera och uppmuntra verksamheter att utveckla sin kvalitet, samtidigt som goda exempel lyfts fram och sprids. Utmärkelsen fokuserar på nyttan för stockholmarna, analys och ständig förbättring, samt lärande. I år deltog 22 verksamheter, vilka utvärderades av ca 60 examinatorer.

Prisceremonin genomfördes den 29 november i Blå hallen Stadshuset. Vid ceremonin presenterades även vinnarna av Framsteget – Stockholms stads pris för nyskapande som syftar till att synliggöra innovativa metoder, arbetssätt eller lösningar som uppmuntrar utveckling inom staden.

Mottagare av Kvalitetsutmärkelsen

Kvalitetsutmärkelsen delades ut i två klasser.

Socialtjänst samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning

• Enheten arbete, integration och bistånd, Farsta stadsdelsförvaltning
• Barn och Ungdomsenheten, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning

Skola

• Rågsveds grundskola, utbildningsförvaltningen

Hedersomnämnande i Kvalitetsutmärkelsen

Ett hedersomnämnande premierar ett särskilt gott exempel och 2022 delades det ut i fyra klasser.

Socialtjänst samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning

• Enheten för förebyggande och behandling, Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Förskola

• Bagarmossens förskolor, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning

Skola

• Matteusskolan, utbildningsförvaltningen

Andra verksamheter

• Enheten för digitalt verksamhetsstöd, socialförvaltningen

Framsteget – Stockholms stads pris för nyskapande

Till Framsteget inkom 18 bidrag. Bland dessa utsågs två vinnare och ett särskilt omnämnanden.

Vinnare av Framsteget

• Kockarna i Rinkeby-Kistas förskolor, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
• Framtidens hus, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Särskilt omnämnande

• Kliniskt träningscenter, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

 

Internationella relationer

Internationell samverkan bidrar till den egna utvecklingen och ger staden en stark röst samt en tydlig kontext för erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och påverkansarbete.

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina satte prägel på 2022 där staden bland annat beslutade att ingå ett samarbetsavtal med Kyiv rörande återuppbyggnaden efter kriget.

Samarbete inom internationella organisationer och nätverk

Vid utgången av 2022 var staden medlem i 95 internationella organisationer och nätverk där medlemskapen bidrar till stadens långsiktiga ambitioner. Ett exempel är arbetet för att positionera Stockholm som världsledande i genomförandet av Parisavtalets målsättningar där staden är aktiv i flera internationella nätverk, exempelvis C40 Cities, Eurocities, POLIS och European Covenant of Mayors.

EU:s lagstiftning med påverkan på Stockholm

Stadens samordnade inspel till EU:s lagförslag inom områden av särskild betydelse för Stockholms utvecklingsmöjligheter ledde till flera påverkansinsatser. Bland annat med koppling till EU:s gröna giv och digitaliseringsområdet, exempelvis förordningen om restaurering av natur samt förordningen om artificiell intelligens.

EU-finansiering som stärker kvalitén i stadens
verksamheter

Under 2022 fick staden sina första projekt beviljade under den nuvarande programperioden 2021-2027 och erhöll cirka 55 miljoner kronor i medfinansiering. Fokus under året har varit att stärka kapaciteten för att nå målsättningen om en ökad grad av extern finansiering.

Internationella besök och evenemang stärker bilden av Stockholm

Staden har tagit emot en ökad mängd internationella besök med fokus på europeiska besökare efter pandemin, bland annat genom att medverka i genomförandet av statsbesök till Sverige från Finland och Nederländerna.

Agenda 2023

Stockholms stad ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Genom att nämnder och bolagsstyrelser tar ansvar för lokala utmaningar inom social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, bidrar staden till att förbättra förutsättningarna för en globalt hållbar utveckling. Enligt kommunfullmäktiges budget ska de globala målen i Agenda 2030 bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet och stimulera till synergier och samverkan över organisatoriska gränser. Kommunstyrelsen har även ett råd för Agenda 2030. Rådet stödjer, bevakar och ger råd i stadens arbete rörande de globala målen.

Stockholms stads hållbarhetsarbete har en etablerad struktur genom de målansvariga nämnderna och bolagen. De arbetssätt som har utvecklats har gynnat möjligheten att överbrygga stuprör och på så sätt få en gemensam målbild av vad som behöver åstadkommas. Hållbarhetsrapport 2021 har varit betydelsefull och arbetet med att förbättra resultaten på rapportens indikatorer har intensifierats under året.

Hållbarhetsarbetet bedrivs i stor utsträckning inom ordinarie processer. Exempel kan exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens gemensamma arbete med socialt värdeskapande analys (SVA) nämnas. Flera stadsdelsnämnder beskriver i samma anda arbetet med platssamverkan, en bred samverkan där de globala målen ger ytterligare perspektiv till arbetet.

En central strategi i genomförandet är att Agenda 2030 beaktas i framtagandet av styrdokument. Under året har Agenda 2030 beaktats exempelvis i framtagandet av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv, Spontanidrottsytor – strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande och Framkomlighetsstrategin.

Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till sammanhållet program för stadens arbete med de mänskliga rättigheterna och överlämnat det för politisk beredning. Framtagandet av programmet har skett i dialog med målansvariga nämnder samt civilsamhället för att identifiera hur social hållbarhet och mänskliga rättigheter hänger ihop.

Exploateringsnämnden beskriver hur principen om att Ingen ska lämnas utanför kan tas omhand genom att använda kraften i stadsutvecklingen som ett verktyg för att förbättra livet för invånare i stadsdelar med socioekonomiska utmaningar. Stadsutvecklingen bidrar därigenom även till målet att Stockholms stad inte ska ha några särskilt utsatta eller utsatta områden samt till att minska bakgrundsorsaker till brott och otrygghet; som till exempel segregation, bristande integration samt ekonomisk och social utsatthet.

Inom det strategiska kommunikationsarbetet har ett flertal insatser genomförts under året i syfte att främja stadens arbete för miljö och klimat. Exempelvis arrangerade Stockholms stad en bredd av aktiviteter under FN-konferensen Stockholm+50. På stadens webbplats start.stockholm, finns sidan Leva hållbart som vänder sig till stockholmare med information och tips om hur alla kan bidra till en hållbar utveckling. Under året har sidan översatts till engelska. Biblioteken har också arbetat aktivt med att öka medvetenheten kring Agenda 2030. Med anledning av kriget i Ukraina har det varit mycket fokus på mål 16, fredliga och inkluderande samhällen.

Några strategiska utvecklingsområden som både är viktiga i sig och som bidrar till att stärka måluppfyllelsen avseende de globala målen i Agenda 2030 är jämställdhet, barns rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.

Jämställdhet

Arbetet för ökad jämställdhet har bedrivits med utgångspunkt i Program för ett jämställt Stockholm och är väl etablerat i en majoritet av nämnderna. Flertalet nämnder beskriver ett arbete med jämställdhetsintegrering genom att indikatorer, brukarundersökningar och annan statistik analyseras könsuppdelat.

Nämnderna beskriver också att de prövar olika åtgärder för att minska skillnader i utfall för kvinnor och män, flickor och pojkar. Generellt skulle nämnderna kunna bli bättre på att beskriva och göra bedömningar av resultatet av jämställdhetsarbetet.

I februari var Stockholms stad värdstad för Sveriges största jämställdhetskonferens, Forum Jämställdhet. Att vara värdstad är ett uppmärksammande av arbetet för ökad jämställdhet i sig. Under konferensdagarna hade stadsledningskontoret, nämnder och bolagsstyrelser på olika sätt möjlighet att synliggöra stadens mål och arbetssätt.

Flertalet nämnder kopplar även samman jämställdhetsarbetet med arbetet för att nå de globala målen i Agenda 2030. För att staden ska öka takten i arbetet för en jämställd stad och för att jämställdhetsarbetet ska bidra till uppfyllandet av de globala målen i Agenda 2030 behöver staden arbeta med kön tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter, exempelvis utbildningsnivå, hälsa, socioekonomisk bakgrund och ålder.

Barns rättigheter

Arbetet med barns rättigheter har bedrivits enligt Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad och barnkonventionen. Inom förskola, skola, socialtjänst och de öppna fritidsverksamheterna är barnrättsperspektivet väl etablerat inom flertalet stadsdelsnämnder. Många nämnder beskriver att de under året har arbetat med barnkonsekvensanalyser i utredningar och förändringar i verksamheter som berör barn. Rutiner för orosanmälningar finns i många nämnders verksamheter.

Arbetsmarknadsnämnden beskriver hur deras arbete med sfi för föräldralediga är viktigt för barn, även om utbildningen riktar sig till föräldrar. När lektionerna integreras i öppna förskolans aktiviteter bygger det broar som stärker eleven/föräldern att komma till öppna förskolan med sitt barn också utanför och efter sfi-undervisningen.

Flera nämnder har provat metoder för att lyssna på barn och göra dem delaktiga genom undersökningar, intervjuer, dialoger och diskussioner. Kulturnämnden beskriver ett behov av att se över både insamling och hantering av barns synpunkter på biblioteken.

Nationella minoriteter

Arbetet med nationella minoriteters rättigheter har bedrivits i enlighet med Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter och Stockholms stads strategi för romsk inkludering. Under året har processen för statsbidraget för uppbyggnaden av förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli omarbetats för en mer effektiv och förutsägbar hantering. Stadsledningskontoret har även gjort en översyn kring samrådsprocessen i syfte att stärka delaktighet och inflytande för de nationella minoriteterna.

Nämndernas beskrivningar av arbetet med nationella minoriteters rättigheter visar generellt på att året gett en ökad kunskap om både målgrupp och uppdrag.

Inom projektet Minoritet i Stockholm har Stadsmuseet genomfört en digital insamling av berättelser, en fotodokumentation och livsloppsintervjuer. Detta material har under året kompletterat museets samlingar. Projektet har kommunicerats utåt genom publika program och en utställning.

Staden har tagit emot en ökad mängd internationella besök med fokus på europeiska besökare efter pandemin, bland annat genom att medverka i genomförandet av statsbesök till Sverige från Finland och Nederländerna.

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning