Omvärld

Tillväxten i världsekonomin har dämpats under året bland annat till följd av hög inflation och stigande räntor. Kriget i Ukraina har varit en viktig bakomliggande faktor, men även utmaningar i den kinesiska ekonomin till följd av nolltoleransen mot spridningen av covid-19. Internationella valutafonden, IMF, bedömer att global BNP har vuxit med 3,4 procent år 2022, vilket kan jämföras med 6,1 procent under 2021. År 2023 och 2024 väntas den globala tillväxten uppgå till 2,9 respektive 3,1 procent.

Även den svenska tillväxten dämpades under 2022. Konjunkturinstitutet beräknar att Sveriges BNP ökade med totalt 2,7 procent under 2022, jämfört med 5,1 procent året innan. Under 2023 väntas tillväxten bli negativ och BNP falla med 1,1 procent, vilket framförallt förklaras av en mycket svag privatkonsumtion. Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Lågkonjunkturen förväntas pågå till och med 2025.

Svagare konjunktur i Stockholm

Handelskammarens konjunkturbarometer för Stockholms län visar att konjunkturen har försvagats under hela år 2022. Det fjärde kvartalet 2022 sjönk Stockholmsbarometern som mäter både hushållens och företagens syn på ekonomin med 1 enhet till ett värde på 81. Värden runt 100 betyder att konjunkturläget är normalt. Stämningsläget i ekonomin är nu i nivå med hur det såg ut under den globala finanskrisen 2008–2009.

Främst är det hushållen i Stockholm som har en pessimistisk framtidssyn. Stämningsläget bland hushållen har sjunkit successivt under året i takt med den stigande inflationen och ränte- höjningarna. Under det fjärde kvartalet minskade hushållens indexvärde till 60, vilket är det lägsta sedan mätningarna startade 2006. Näringslivets konfidensindikator uppvisar ett indexvärde på 88, där samtliga branscher går sämre än normalt.

Trots ett dystrare konjunkturläge är Stockholms arbetsmarknad fortsatt stark vilket understryks av att 32 procent av företagen i handelskammarens rapport anger att de har arbetskraftsbrist. An- talet lediga platser hos arbetsförmedlingen är också fortsatt högt. Under det fjärde kvartalet 2022 publicerades 135 900 nyanmälda platser på Platsbanken i Stockholms län. Det är 19 200 fler än under motsvarande kvartal 2021. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens innebär ett påtagligt tillväxthinder för både privat och offentlig sektor och leder till stora rekryteringsutmaningar för Stockholms stads verksamheter.

I diagrammet nedan illustreras Stockholmsbarometern, som visar hur hushåll och företag bedömer det ekonomiska läget till och med kvartal 4, 2022. Värden runt 100 betyder att konjunkturläget är normalt.

Fortfarande stark arbetsmarknad

I december 2022 var 32 400 inskrivna arbetslösa på Arbets- förmedlingen i Stockholms stad. Det är en minskning med 8,5 procent jämfört med samma period år 2021 och 31 procent färre än samma period år 2020. Den sammanlagda arbetslösheten låg i slutet av året på en lägre nivå än före pandemin.

Långtidsarbetslösheten ligger kvar på en högre nivå än innan pandemin. Dock har antalet personer som varit utan arbete i 12 månader eller mer minskat det senaste året. I slutet av december 2022 hade 14 849 personer i Stockholms stad varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i tolv månader eller mer, vilket motsvarar 45 procent av alla arbetslösa. Samtidigt har antalet personer som varit utan arbete i 24 månader eller mer ökat i Stockholms stad under det senaste året.

Diagrammet nedan visar antalet långtidsarbetslösa i Stockholms stad (mer än 12 respektive 24 månader) och beskriver hur långtidsarbetslösheten har utvecklats åren 2020 till och med 2022.

Långtidsarbetslöshet är en av de största utmaningarna på svensk arbetsmarknad och påverkar stadens verksamheter och ekonomi på flera sätt. Dels påverkas skatteunderlaget genom lägre skatteintäkter, dels påverkas kostnaderna för ekonomiskt bistånd. I december 2022 var 43 procent av de vuxna biståndstagarna arbetslösa.

I tabellen till höger redovisas utvecklingen av ett antal sysselsättningsnyckeltal för Stockholms stad där aktuellt år jämförs med tidigare år. Under tabellen kommenteras väsentliga förändringar.

Nyckeltal	2021	2022	För- ändring
Sysselsättningsgrad, 15–74 år (kv. 4)*	74,5%	74,3%	-0,2 p.e.
Andel arbetslösa i procent av arbetskraften (kv. 4)**	6,7%	6,2%	-0,5 p.e.
Inskrivna öppet arbetslösa (dec)**	20 748	17 558	-15,4%
Utan arbete mer än 12 månader(dec)**	17 736	14 849	-16,3%
Nyanmälda platser (dec)**	23 228	22 546	-2,9%
Nystartade företag (helår)***	17 872	14 605	-18,3%

Källor: *SCB,** Arbetsförmedlingen,***Bolagsverket

Den öppna arbetslösheten, har minskat kraftigt i staden under 2022. Antalet inskrivna öppet arbetslösa i Stockholms stad var i december 14 849 personer, vilket kan jämföras med 20 748 personer i december 2021. Under samma period minskade arbetslöshetsnivån enligt Arbetsförmedlingen med 0,5 procentenheter till 6,2 procent av arbetskraften. Antalet nyanmälda lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen minskade något, men ligger fortfarande på historiskt höga nivåer vilket tyder på en stark efterfrågan på arbetskraft.

Under hösten har den positiva utvecklingen med en sjunkande arbetslöshet bromsat in. Arbetsförmedlingen bedömer att arbets- lösheten kommer att öka under 2023 och första halvåret 2024 i takt med att konjunkturen försvagas för att därefter minska då aktiviteten i svensk ekonomi väntas stärkas på nytt. Samtidigt har många arbetsgivare fortfarande svårt att hitta arbetskraft med efterfrågade kompetenser vid rekrytering.

Lågt barnafödande men utflyttningen minskade

Under 2022 ökade Sveriges folkmängd med 69 230 invånare till drygt 10,5 miljoner invånare. Det var en något lägre folkökning än året innan och förklaras av ett kraftigt försämrat födelseöverskott (födda-döda). Födelseöverskott minskade från 22 305 under 2021 till 9 997 personer 2022. Denna försämring berodde främst på en kraftig minskning av antalet födda, men även antalet döda ökade jämfört med 2021. Den viktigaste faktorn bakom rikets folkökning var invandringsöverskottet, 51 844 personer.

Invandringen till Sverige översteg återigen 100 000 personer efter nedgången under coronapandemin. Stockholms län ökade med 24 888 personer till 2 440 027, vilket motsvarar 1,0 procent och är högre än rikets folkökningstakt på 0,7 procent.

Stockholms stad hade vid årsskiftet en folkmängd på 984 748 och folkökningen uppgick till 5 978 personer. Det föddes 11 649 barn i Stockholms stad under 2022, vilket var en relativt stor minskning jämfört med är 2021 då det föddes 13 649 barn. Sammantaget var stadens födelseöverskott 5 453 personer under 2022 vilket var 1 554 personer lägre än år 2021 och det lägsta sedan år 2007.

Flyttningar till och från Stockholms stad

För tredje året i rad var det fler som flyttade från Stockholms stad än i andra riktningen. Nettoutflyttningen (inflyttade-utflyttade) var dock endast 379 personer, vilket kan jämföras med 4 966 personer år 2021. Den största förändringen av stadens flyttnings- netto berodde på flyttningsflödet inom Stockholms län. Både inflyttningen och utflyttningen minskade, men utflyttningen mins- kade mest, från 48 150 personer 2021 till 43 820 personer 2022. Totalt minskade utflyttningen från staden med 5 496 personer, eller 7 procent, jämfört med året innan och det var den lägsta utflyttningen sedan år 2019. Nettoinflyttningen till staden från Sverige utanför Stockholms län var återigen positiv under 2022 och uppgick till plus 428 personer.

Flyttningsnetto i Stockholms stad

Totalt	-379
Utlandet	7 165
Övriga län	428
Stockholms län	-7 972

Källa: SCB/Sweco

Det totala antalet flyttningar över Stockholms stads kommun gräns var nära 145 000 år 2022. Diagrammet nedan illustrerar flyttningar till och från Stockholms stad under år 2022. Den översta pilen i diagrammet illustrerar utrikes flyttar till och från Stockholms stad, vilket resulterar i ett positivt flyttnetto mot utlandet motsvarande 7 165 personer. Pilarna i mitten visar flytt- strömmarna gentemot övriga län i Sverige (+428), och de nedersta pilarna visar flyttningarna från och till övriga Stockholms län (-7 972). Stockholms totala flyttnetto motsvarar -379 vilket var en förbättring jämfört med 2020 och 2021.

Urholkning av skatteunderlaget

År 2022 beräknas skatteunderlagstillväxten ha ökat med 5,2 procent. Skatteunderlaget stärks av att löneinkomsterna har ökat under helåret 2022 och av höjda garantipensioner. Skatte- underlaget ökar även till följd av det höjda taket i arbetslöshets- försäkringen. Under 2023 blir tillväxten något svagare som en följd av lägre ökning av lönesumman, på grund av en inbromsning av antalet arbetade timmar. Från år 2024 ökar tillväxten igen eftersom konjunkturen då antas stärkas.

Trots den nominella tillväxten beräknar SKR att kommunsektorns köpkraft urholkas. Det förklaras av den allmänna prisuppgången som på olika sätt drabbar de kommunala utgifterna, men framför allt på ökade kostnader för pensioner. Inflationen bidrar till att kostnaderna för pensioner fördubblas från 2022 till 2024. I reala termer växer skatteunderlaget med 1 procent per år 2022–2026, att jämföra med de senaste tio årens genomsnitt på 1,8 procent. År 2023 faller köpkraften och skatteunderlaget beräknas realt sett bli lägre än föregående år.

Tabellen nedan visar prognosen för hur skatteunderlaget utvecklas nominellt och realt mellan år 2021 och 2026.

	2021	2022	2023	2024	2025	2026
Nominellt skatte- underlag	5,3	5,2	3,6	4,4	4,3	4,0
Pris- ökning	2,9	4,0	6,3	3,8	-0,5	3,0
Realt skatte- underlag	2,6	1,7	-2,7	0,6	4,8	0,9

Källa: Pensionsmyndigheten och SKR

Verksamhetsrisker

Kompetensförsörjning och en effektiv lokalförsörjningsprocess är två centrala förutsättningar för möjligheten att utveckla och leverera välfärd av hög kvalitet. Staden har ett omfattande rekryteringsbehov de närmaste åren och behöver hålla tillbaka lokalkostnadsökningarna för att frigöra resurser för prioriterad verksamhet.

Kompetensförsörjning

Stockholms stads strategi för kompetensförsörjning tar sin utgångspunkt i att vara en förebild som arbetsgivare och behålla engagerade medarbetare genom att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter.

Av det årliga rekryteringsbehovet beror cirka 73 procent på att medarbetare lämnar staden på egen begäran. Omkring 21 procent av det totala rekryteringsbehovet beror på pensionsavgångar. En relativt liten andel, mellan 4 och 8 procent, av det årliga rekryteringsbehovet kan förklaras av volymförändringar i stadens verksamheter. Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas långsiktigt ligga på i snitt 5 600 personer per år den kommande tioårsperioden, med nuvarande fördelning mellan kommunalt och enskilt driven verksamhet.

Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas långsiktigt ligga på i snitt 5 600 personer per år den kommande tioårsperioden.

Det största rekryteringsbehovet förväntas finnas inom grundskola och i förskoleverksamhet. Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning väntas också ha ett ökat rekryteringsbehov samtidigt som kompetenskraven förändras.

Även i äldreomsorgen väntas en ökning av rekryteringsbehoven kommande tioårsperiod samtidigt som kompetenskraven förändras. Bland annat blir undersköterska en skyddad yrkestitel.

Lokalförsörjning

Stadens verksamheter hyr in cirka 3,1 miljoner kvadratmeter lokaler och lägenheter, varav 1,8 miljoner kvadratmeter är pedagogiska lokaler. Staden hyr dessutom ut cirka 7 900 lägenheter i andra hand för bostadsändamål inom vård och omsorg, särskilda boenden och dylikt. Totalt uppgår stadens hyreskostnad till brutto cirka 4 700 mnkr per år. Tendensen är att stadens hyreskostnader successivt ökar.

Stadens verksamheter hyr in cirka 3,1 miljoner kvadratmeter lokaler och lägenheter

Nämnderna upprättar årligen en lokalförsörjningsplan som därefter aggregeras av kommunstyrelsen till en stadsövergripande lokalresursplan. Pedagogiska lokaler, till förskola samt grund- och gymnasieskola, har ett särskilt fokus i arbetet eftersom dessa till ytan upptar en stor del av stadens inhyrda lokaler.

Det finns utmaningar med höga investeringsutgifter i samband med ny-, om- och tillbyggnad av främst pedagogiska lokaler. Varje investering måste vara motiverad och ett tydligt bakomliggande behov ska därför finnas till grund för varje föreslagen åtgärd.

Finansiella risker och riskhantering

Finanspolicyn beslutas av kommunfullmäktige och anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom den kommunala koncernen samt identifierar de finansiella risker som den kommunala koncernen är exponerad för och hur de ska hanteras. Riskerna följs upp löpande av en riskkontrollfunktion och rapporteras till kommunstyrelsens ekonomiutskott. Den kommunala koncernen är exponerad för främst följande risker: ränterisk, finansierings- risk, kredit- och likviditetsrisk, marknadsrisk.

Ränterisk

Skuldförvaltningen hanteras effektivt inom de ramar som finns i enlighet med fastställd finanspolicy. I analys av skuldportföljen används, om inte annat anges, det valutasäkrade beloppet enligt tillämpning av säkringsredovisning. Den kommunala koncernen Stockholms stad hade den 31 december 2022 en extern skuld- portfölj om 66 850 mnkr (68 569 mnkr). Den externa skuld- portföljen har under året minskat med 1 719 mnkr. Nettoskuld- portföljen, d.v.s. bruttoskuld minus placeringar, var för den kommunala koncernen 65 829 mnkr (67 413 mnkr), vilket är en minskning om 1 584 mnkr för motsvarande period. Minskningen beror på en tydlig prioritering av investeringar och att investe- ringarna i den kommunala koncernen i högre utsträckning kunnat finansieras med egna medel istället för lån till följd av genomförda tillgångsförsäljningar.

Ränterisk uttrycks som genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den externa skuldportföljen samt en definierad ränteförfallostruktur. Duration (inklusive derivat) ska varken vara kortare än 1,25 år eller längre än 3,75 år. Per den 31 december 2022 uppgick genomsnittlig räntebindningstid för den externa skuldportföljen till 1,8 år (1,6 år). Exklusive beaktande av ränteswappar uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,5 år (1,5 år). Ränteförfall inom ett år får maximalt uppgå till 75 procent av skuldportföljen. Per balansdagen uppgick ränte- förfall inom ett år till 41,8 procent (50,2 procent).

Upplåning sker till både fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Samtliga derivatinstrument utestående på balansdagen är, i enlighet med finanspolicy, säkrings- instrument med syfte att hantera ränte- och valutarisk i den kommunala koncernens skuldportfölj. Valuta- och räntederivat uppgår per balansdagen till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om 15 638 mnkr (14 108) mnkr.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisken är risken att vid kapitalförfall inte kunna återfinansiera förfallet eller endast lyckas låna till kraftigt ökade kostnader. Finansieringsrisken hanteras genom att kapitalförfallen, i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar, sprids över tid. Stockholms stad arbetar aktivt med att hantera förfallostrukturen, bredda investerarbasen och samarbetar med många olika motparter, vilket medför minskad refinansieringsrisk. Den externa skuldportföljen ska enligt finanspolicy ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 45 procent får förfalla inom ett år. Per balansdagen förföll 15,4 procent (23,7 procent) av kapitalet inom ett år. En löptid om maximalt 10 år gäller vid upplåning.

Likviditetsrisk

För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska den kommunala koncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap om minst 5 000 mnkr enligt finanspolicy. Per balansdagen uppgick ramar för betalningsberedskap till totalt 9 000 mnkr i form av checkräkningskredit samt syndikerad kredit- facilitet och tillgängliga likvida medel uppgick till 9 655 mnkr (10 140 mnkr). Staden har under pandemin haft ett mycket stabilt läge med god betalningsberedskap och likviditet.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser gentemot staden. Kreditrisken mäts som kreditvärde och exponering per motpart eller instrument enligt finanspolicy. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+ hos kreditvärderingsinstitut Standard and Poor´s och Moody´s.

Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för att förändringar av räntor, växelkurser och priser leder till en ofördelaktig förändring av värdet av tillgångar och skulder. Per balansdagen har den kommunala koncernen finansiella placeringar om 1 006 mnkr utöver särskilda beslut i kommunfullmäktige om 14,5 mnkr (15,3 mnkr). Stockholms stad använder enligt finanspolicy derivat för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader, orsakade av ränte- och valutaförändringar under löptiden för ingående lån i skuldportföljen.

Valutarisk

Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Den del av extern skuldportfölj som är i utländsk valuta, 23,4 procent NOK, är genom swappar omvandlad till SEK. Således finns ingen valutarisk i den externa skuldportföljen. Kontrakterade flöden i utländsk valuta över motsvarande 25 mnkr ska rapporteras enligt finanspolicy.

Pensionsförpliktelser

Kommunkoncernens totala kostnad för pensioner uppgår till 2 724 mnkr (3 555 mnkr), varav 2 724 mnkr (2 873 mnkr) utgör stadens kostnader.

Kommunkoncernens totala pensionsförpliktelser i balansräkningen och ansvarsförbindelsen uppgår till 25 182 mnkr (27 216 mnkr). Avsättning uppgår till 9 843 mnkr (11 319 mnkr) i balans- räkningen. Det är en minskning med 13 procent jämfört med föregående år (9 procent). Minskningen beror på att dotterbolaget S:t Erik Livförsäkring AB avyttrats under 2022.

Stadens totala pensionsförpliktelser i balansräkningen och an- svars-förbindelsen uppgår till 24 911 mnkr (24 956 mnkr) enligt tabellen pensionsförpliktelser. Stockholm Stad har ingen egen förvaltning av pensionsmedel. Stadens pensionsskuld är enligt fullmäktiges beslut säkrad i stadens tillgångar. Inga förpliktelser har tryggats genom pensionsförsäkring, pensionsstiftelse samt inga fonderingar görs.

Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Stadens avsättning uppgår till 9 572 mnkr (9 059 mnkr) i balansräkningen. Det är en förändring med 6 procent (13 procent). Ökningen beror på att inflationen har ökat vilket leder till högre ränte- och prisbeloppsuppräkning och förväntas öka under 2023.

Pensionsförpliktelser intjänade till och med 1997 redovisas i ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen enligt blandmodellen. Det gör att balansräkningen visar en mer positiv bild av den ekonomiska ställningen. Vid beräkning av soliditet tas därför ansvarsförbindelsen med. Det år som pensionen utbetalas redovisas kostnaden i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen för staden uppgår till 15 339 mnkr (15 897 mnkr). Skulden har minskat mot förregående år vilket är förväntat. Nästa år förväntas skulden i ansvarsförbindelsen att öka på grund av högre inflation som leder till högre ränte- och prisbasbeloppsuppräkningar.

Avgiftsbestämda ålderspensionen är en årlig premieinbetalning som redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen. Avgiftsbestämda ålderspensionen för staden uppgår till 886 mnkr.

I december 2021 beslutades ett nytt pensionsavtal AKAP-KR som kommer att börja gälla år 2023. Det gör att kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen kommer att öka 2023 på grund av att pensionsavgiften höjs från 4,5 procent till 6,0 pro- cent samt att pensionsavgiften räknas upp med inflationen.

	Staden		Den kommunala koncernen
Pensionsförpliktelse mnkr	2022	2021	2022	2021
1. Totala pensionsförpliktelse i balansräkning och ansvarsförbindelse	24 911	24 956	25 182	27 216
a. Varav avsättning inkl. särsklid löneskatt	9 572	9 059	9 843	11 319
b. Varav ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt	15 339	15 897	15 339	15 897
2. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring	0	0	0	0
3. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse	0	0	0	0
4. Summa pensionsförpliktelse (inkl.försäkring och stiftelse)	24 911	24 956	25 182	27 216

Händelser av väsentlig betydelse